Fortfarande stora brister i arbetsmiljöarbetet

För fyra år sedan ändrades arbetsmiljölagen och föreskrifterna om byggnads- och anläggningsarbete. Detta sedan EU-kommissionen kritiserat Sverige för att inte följa EU:s direktiv om minimikrav för säkerhet och hälsa på byggarbetsplatser fullt ut.

En av de stora nyheterna var att byggherren blev skyldig att utse byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering, så kallad BAS P, och för själva utförandet av arbetet, BAS U.

Sedan 2011 krävs dessutom att byggarbetsmiljösamordnaren är utbildad och har den erfarenhet och kompetens som krävs för arbetsuppgifterna.

Arbetsmiljöverket kritiskt

Men Arbetsmiljöverket är kritiskt till hur föreskrifterna följs, inte minst när det gäller planering och projektering där en stor del av riskerna i arbetsmiljön kan elimineras.

– Tyvärr kan vi vid våra inspektioner konstatera att såväl byggherrens som BAS P:s ansvar ofta fallerar och att mycket hamnar på BAS U att akut lösa i byggskedet, ofta med arbetsmiljörisker som följd, säger Jan Swedberg, biträdande tillsynsdirektör på Arbetsmiljöverket.

Under de senaste två åren har myndigheten genomfört en särskild tillsynsinsats med inspektioner under både projekterings- och byggskedet. Dessutom har verket följt upp hur kravet på återkoppling av erfarenheter från byggprojektet fungerat, vilket är väsentligt för att byggherren ska ta med sig lärdomar till andra byggprojekt.

Ovetande om sitt ansvar

Men resultaten av 378 inspektioner och uppföljningsbesök på cirka 250 byggprojekt under 2011 och 2012 visar på stora brister. Framför allt är byggherrarna ofta ovetande om sitt ansvar.

Det brister också i kunskaper och ansvar hos den som är BAS P. Dessutom gör konstruktörer, arkitekter eller projektörer sällan några riskbedömningar i det inledande konstruktionsskedet.

– Många av de arbetsskador som sker i bygg- och brukarskedet hade kunnat förebyggas på planeringsstadiet, säger Jan Swedberg.

Förvånande dåliga kunskaper

Björn Samuelson, arbetsmiljöexpert på Sveriges Byggindustrier och professor vid Luleå tekniska universitet, delar åsikten att byggherrarna ofta är ovetande om sitt arbetsmiljöansvar, vilket bland annat syns i de märkliga upphandlingskrav som ibland ställs på entreprenörerna.

– Det finns stora byggherrar som kan det här väldigt bra, men också de där man kunde förvänta sig att det hade varit bättre. Man kan bli förvånad att vissa har så dåliga kunskaper som de har. Att de små byggherrarna, exempelvis bostadsrättsföreningar, inte har kunskap är kanske inte lika förvånande. Men även de är ju skyldiga att ha det, säger han.

Handlar inte bara om byggprocessen

Leif Wall, arbetsmiljöombud på Byggnads, anser att föreskrifterna för byggarbetsmiljösamordnare är bra, men att kunskaperna om vad det innebär ibland brister, framför allt vid mindre byggprojekt.

– Det handlar inte bara om byggprocessen utan även om att de som har hand om byggnaden och arbetar i den ska ha en bra arbetsmiljön, säger Leif Wall.

”Fungerar ganska bra”

På Byggherrarna, en intresseförening med cirka 130 medlemmar i offentlig och privat sektor upplevs däremot inte kraven på byggarbetsmiljösamordnare som något större problem.

– Vad man hört är att det fungerar ganska bra, men att våra medlemmar fortfarande är lite oroliga för vilket ansvar som kvarstår hos byggherren när man delegerat BAS P och BAS U. Det finns en viss osäkerhet där. Även om du delegerar så har du ju kvar ansvaret som byggherre, säger Helena Lennartsson, utvecklingsansvarig på Byggherrarna.

Även hon anser att mycket beror på omfattningen av projekten och att de som jobbar med större projekt är väl medvetna om ansvaret med BAS P och BAS U, medan det kan vara lite si och så med den saken vid exempelvis mindre ombyggnadsprojekt.

Flera rättsfall om arbetsmiljöbrott

De rättsfall som finns kring arbetsmiljöbrott under senare år bekräftar också den bilden. För ett par år sedan accepterade ett byggföretag i Östersund en företagsbot på 200 000 kronor efter att en byggnadsarbetare fallit genom en provisoriskt täckt öppning i ett tak och skadats allvarligt. Enligt åklagaren uppfyllde inte byggföretagets arbetsmiljösamordnare sina skyldigheter att förebygga olycksfall.

I ett liknande fall 2011 vid ett villabygge nära Umeå föll en VVS-montör genom ett hål i golvet på övervåningen. Företaget som var byggarbetsmiljösamordnare dömdes till 50 000 kronor i företagsbot medan installationsföretaget dömdes till 100 000 kronor i företagsbot för att man inte vidtagit åtgärder som skulle hindrat olyckan.

I en rad andra rättsfall är det avsaknaden av eller brister i arbetsmiljöplanen som renderat i företagsbot. Arbetsmiljöplanen ska upprättas av BAS P i samverkan med projektörer och entreprenörer. Den ska sedan användas under hela byggskedet och det är BAS U:s uppgift att se till att den finns tillgänglig på arbetsplatsen och att anpassningar av planen görs när det behövs.

Enligt Jan Swedberg på Arbetsmiljöverket finns det fortfarande mycket att önska när det gäller arbetsmiljöplanerna.

– De görs ibland för att det är krav på att de ska göras, i stället för att titta på syftet med en arbetsmiljöplan. I de projekt där man tidigt arbetar med arbetsmiljöplanen på ett seriöst sätt är den till stor hjälp för alla inblandade under hela projektets gång, säger Jan Swedberg.

Större krav i tidiga skeden

En som har erfarenhet av arbetet som BAS P och BAS U är Stephan Wrang, som jobbar som arbetsmiljösamordnare i stora byggprojekt för bland annat Stockholms stad. Han menar att det dröjde innan byggbranschen började agera när kraven på BAS P och BAS U infördes, men att det har blivit betydligt bättre.

– Som byggherre och beställare har vi ett tydligt ansvar och vi ställer större arbetsmiljökrav i tidiga skeden på aktörer som är engagerade i våra projekt. När vi har projektörer som företräder olika teknikområden, betongkonstruktion, el och vvs, har en del stärkt upp med egen BAS P-kunskap. Det är något som jag tycker är jättebra, säger Stephan Wrang.

Byggherrarna måste satsa tid och pengar

Han anser att rollen som BAS P är viktigare än BAS U eftersom  den ger möjlighet att fånga upp riskerna i ett tidigt skede där man kan reducera dem eller försöka projektera om.

– Om du får arbetsmiljön att fungera på ett optimalt sätt reducerar du störningar, får en bättre byggprocess och en bättre ekonomi. Så det är bara vinnare på det, säger Stephan Wrang och fortsätter.

– Men byggherrarna måste förstå att de måste investera i tid och resurser för att sätta sig med projektörerna och lyfta fram och jobba med de här frågorna. Det tar ett antal timmar där projektörerna inte producerar en teknisk bygghandling, utan där de producerar riskaspekter.

Text: Krister Zeidler