Byggnadsnämnden i Helsingborg hade beviljat bygglov för garage och uterum i en fastighet i Råå. Fastigheten omfattades av områdesbestämmelser som bland annat tillät att bebyggelse i form av garage fick förläggas i gräns mot granntomt.
Grannen överklagade bygglovet och hävdade bland annat att uppförandet av garaget drastiskt skulle försämra ljusinsläppet.
Länsstyrelsen avslog grannens överklagande med motiveringen att begränsningen av ljusinsläppet inte var en betydande olägenhet. Mark- och miljödomstolen delade Länsstyrelsens bedömning.
Mark- och miljödomstolens dom överklagades till mark- och miljööverdomstolen som konstaterar att områdesbestämmelserna inte utgör något hinder i vägen för den sökta byggnaden.
Domstolen pekar dock på en viktig skillnad jämfört med detaljplaner, att områdesbestämmelser inte ger den enskilde någon byggrätt.
Kravet på hänsyn till sikt- och ljusförhållanden i ett tättbebyggt område bör normalt framgå av en detaljplan. Då området saknade detaljplan måste en bedömning göras av vad som i det enskilda fallet är att betrakta som betydande olägenhet för omgivningen. Då ska även områdets karaktär och förhållandena på orten beaktas (se prop. 1985/86:1 s. 484).
Mark- och miljööverdomstolen konstaterade att Råå är tättbebyggt och ett av ortens särdrag är sammanbyggda hus och slutna gaturum. Därför kan störda sikt- och ljusförhållanden behöva tolereras i något högre utsträckning i Råå än på andra platser.
I Boverkets byggregler (BFS 2011:6, BBR 18) anges bland annat att rum ska utformas och orienteras så att god tillgång till direkt dagsljus är möjlig, om detta inte är orimligt med hänsyn till rummets avsedda användning. Även om domstolen anser att bestämmelsen inte är direkt tillämplig i detta mål återspeglar den det förhållandet att ljusinsläpp i en bostad är grundläggande och nödvändigt för dess funktion.
Vid Mark- och miljööverdomstolens syn på platsen konstateras att det fönster som kommer att skymmas är litet och placerat förhållandevis högt upp. Det utgör det enda ljusinsläppet i köksdelen av ett större rum, som i övrigt innehåller två ytterligare fönster.
Domstolen gör den bedömningen att en byggnad i enlighet med det överklagade bygglovet skulle hindra ljusinsläpp till köket väsentligt och därmed, även med beaktande av Råås nämnda särdrag, innebära en betydande olägenhet.
Vid avvägningen mellan de två enskilda intressena anser Mark- och miljööverdomstolen att intresset av garage och uterum i detta fall får vika för behovet av att behålla tillräckligt dagsljusinsläpp i en central del av grannbostaden. Domstolen bifaller därför överklagan och upphäver det beviljade bygglovet.
