De båda internationella standarderna IEC 62196-1 och IEC 62196-2 har fått sina svenska motsvarigheter i de nya svenska standarderna SS-EN 62196-1 och SS-EN 62196-2, som trädde i kraft 13 juni 2012.
De svenska standarderna överensstämmer helt med de internationella standarderna, som också fastställts som europeisk standard.
Standarderna beskriver anslutningsdon för laddning av alla typer av vägfordon, både rena elfordon och laddhybrider.
SS-EN 62196-1, Anslutningsdon för konduktiv laddning av elfordon - Del 1: Allmänna fordringar, innehåller allmänna elektriska och mekaniska fordringar på stickproppar, uttag, anslutningsdon och sladdställ för elfordon.
SS-EN 62196-2 Anslutningsdon för konduktiv laddning av elfordon – Del 2: Mått för anslutningsdon med stift och kontakthylsor för växelström, beskriver tre olika typer av kontaktdon för laddning av elfordon. De tre är:
Något don för snabbladdning med likström ingår inte i standarden, utan är tänkt att ingå i en kommande del 3. Typ 1 är egentligen inte aktuell i Europa, utan det är typerna 2 och 3 som diskuteras här och båda finns med i standarden.
Båda standarderna är avsedda att användas för sådana laddningskretsar som specificeras i standarden SS-EN 61851-1, Elfordon – Konduktiv laddning Del 1: Allmänna fordringar. Där beskrivs bland annat fyra nivåer (modes) av laddningssäkerhet:
Moderna 2, 3 och 4 innehåller också jordfelsövervakning och en krets som släpper på strömmen först när fordonet är anslutet till laddningsstationen. I standarden specificeras även olika elsäkerhetskrav beträffande:
Genom det förslag som åtta stora tyska och amerikanska biltillverkare nyligen enats om, där kontaktdon typ 2 kombineras med ett don för snabbladdning, ökar sannolikheten för att typ 2 kommer att bli det vanligaste donet för styrd och övervakad laddning, mode 3.
Donet av typ 3, eller egentligen donen eftersom det rör sig om flera varianter, kan få sin främsta användning för laddning av lättare fordon, som tvåhjulingar och lätta arbetsfordon.
