Om taket också ska ha hårdgjorda ytor som plattsättningar, asfalt eller konstmaterial för mötesplatser, gångar eller lekplatser har de samma uppbyggnad som på mark. De läggs ovanpå dräneringslagret.
Ett typiskt grönt tak är uppbyggt av sju lager:
Tätskikt
Klistrade mattor av typen bromatta är det vanligaste tätskiktet i Sverige, men även dukar och membran som anläggs i flytande form förekommer.
Rotskydd
Ett rotskydd kan anläggas på två sätt, huvudsaken är att det stoppar växternas rötter från att tränga in i byggnaden under. Antigen genom ett skyddande lager, i form av duk, eller genom en ytbehandling över hela taket.
Om taket är anlagt av fuktsäker betong eller metall krävs inget rotskydd. Om betongen i sig inte är säker mot fukt krävs ett tätskikt och ovanpå detta även ett rotskydd. För att slippa onödiga lager slås ibland tätskiktet och det rotsäkra lagret ihop och blir ett kombinerat system.
Dränering
Dräneringslagret läggs ovanpå det rotskyddande lagret. Vattnet som kommer ovanifrån ska dräneras igenom alla ovanliggande lagers uppbyggnad och ner till dräneringslagret. Samtidigt ska ytans avrinning ta överflödigt ytvatten till utlopp.
Jord
De flesta använder sig av liknande typer av jordar som vid en anläggning på vanlig mark. Det enda man bör undvika är jord med hög mullhalt då det ger sättningar. Med mulch kan toppjorden hållas fuktig längre.
Konstruktionsmässigt måste taket luta något så att avrinning kan ske mot utloppen. Det går att anlägga växter på helt platta tak, men då krävs mycket arbete med dränering och avrinning.
Det är ofta svårt att komma åt tak eller innergårdar med stora maskiner eller skrymmande och tungt material. För det mesta får material, redskap och maskiner lyftas in med traktorgrävare, kranbil eller byggkran. Husets fasad och tak måste då skyddas mot skador. På taket används bobcat eller liten hjullastare.
Tätskikt
Oavsett vilket membran som väljs så måste tätskiktet trycktestas. Taket svämmas över med en vattendjup på minst 50 mm över den högsta punkten. Sedan ska vattnet stå i minst 48 timmar för att bedöma om det håller tätt.
Garantin på tätskikt är ofta 10-20 år. Välj ett material med så långs livstid som möjligt och konstruera trädgården så att membranet skyddas så mycket som möjligt.
Skydda tätskikt och dräneringsmaterial
Dukar eller takpapp som används för tätskikt eller dränering ska inte belastas och tål inte slitage från tunga maskiner. Om hårdgjorda ytor som gångar är projekterade är det bra att lägga på bärlagret så snabbt som möjligt. Då kan gångarna brukas med maskiner under resten av anläggningen.
Träskivor som man kan köra på skyddar ofta bra om man kan anlägga resterande delar i etapper. Men ibland uppstår ändå problem med pordrän som är ett mycket känsligt material. På större tak kan gjutbetong eller gjutasfalt pumpas ut i ett lager över hela taket. Gjutbetongen fungerar då både som körbar yta och som rotskydd.
Om andra byggarbete pågår samtidigt med takanläggning måste dukar skyddas även mot nedfallande byggmaterial. Handlar det om metall från till exempel plåtslagare räcker inte fiberdukar som skydd.
Skydda materialet:
Dränering
Enligt FLL, Guideline for the Planning, Execution and Upkeep of Green-Roof Sites, behövs det inte alltid ett helt lager av dränerande material. Ibland räcker det med ett par dräneringsrör över hela takytan. Majoriteten av de gröna tak som anläggs i Sverige har färdiga fall där höjderna är konstruerade så att grundtaket lutar i fall mot utloppen på taken.
Den hugade kan testa ett kombinerat system av membran och rotskydd och sedan fylla på med växtjord. Med sandig växtjord kan vattnet ledas bort endast med hjälp av gravitationen.
Taket måste konstrueras så att inga växter kan växa in, eller täppa till, dräneringsledningar eller -brunnar.
Överflödigt vatten dräneras från takytan genom att utlopp placeras i en vegetations yta så att vattnet går genom växtjorden ner till dräneringslagret, men utlopp kan också placeras utanför vegetationsytan. Då leds det genom växtjorden till dräneringslagret och bort till utloppet med hjälp av takets lutning.
Varje yta kan också dräneras var för sig med utlopp placerade både inuti och utanför vegetationen Då dräneras hårdgjorda ytor genom avrinning på ytan till en brunn. Dessa utlopp kan liknas vid en vanlig gatubrunn. En bit ner på brunnen släpps vatten från dräneringslagret in.
