Det nya energieffektiviseringsdirektivet ska öka utvecklingstakten och ersätter två äldre direktiv, dels energitjänstedirektivet (2006/28/EG), dels kraftvärmedirektivet (2004/8/EG).
Om alla åtgärder genomförs ska energieffektiviseringen landa på minst 17 procent till 2020. Direktivet beskriver lägstanivån för medlemsstaterna och EU-kommissionens förhoppning är att det finns en vilja att göra bättre.
För att täcka glappet upp till önskade 20 procents effektivisering finns möjlighet för medlemsstaterna att vidta lämpliga åtgärder i transportsektorn, som nu också omfattas av direktivet.
Senast den 30 juni 2014 ska kommissionen bedöma vilka framsteg som har gjorts samt sannolikheten för att unionen år 2020 ska kunna uppnå en primärenergianvändning på högst 1 474 Mtoe (Megaton oljeekvivalenter) eller en slutlig energianvändning på högst 1 078 Mtoe .
De nya nationella regelverken som krävs kommer alltså att behöva träda i kraft senast i juni 2014.
Näringsdepartementet har tillsatt sex interna arbetsgrupper som ska ta fram förslag till genomförandet i Sverige av de olika delarna i direktivet.
Departementet planerar att ha en departementspromemoria med förslag till lagstiftning klar i februari 2013 och en proposition planeras till hösten 2013.
