För att undvika problem med fukt och för att göra huset tätt används vanligtvis plastfolie i väggar och tak. I detta hus finns ingen plastfolien.
– Eftersom vi använder byggmaterial av bra kvalité och har hög precision i sammansättningen av huset så blir det tätt ändå, säger Mats Rönnelid från Högskolan Dalarna.
Det passiva massivträhuset har tagits fram i samarbete mellan Högskolan Dalarna, HMB Construction och Stora Enso Building Solutions.
En målsättning i projektet har varit att se om det går att bygga ett passivhus med ”naturliga” material utan plast och silikonfog.
Tillräcklig lufttäthet i byggnaden uppnås genom att använda Stora Ensos nyligen utvecklade byggsystem med CLT-skivor i kombination med genomtänkta anslutningar och hög precision i sammansättningen av huset. Det uppmätta luftläckaget är 0,29 l/s per kvm vid 50 Pa trycksättning. Eftersom byggnaden räknas som en liten byggnad är passivhuskravet högst 0,5 l/s.
CLT-skivor är byggskivor av massivträ som består av korslimmade lamellskikt. Skivorna har 3, 5, 7 eller fler skikt av varierande tjocklek. För limning används miljövänligt formaldehydfritt lim.
Väggarna är uppbyggda av 97 mm CLT, 365 mm skivisolering av mineralull, utegips, luftspalt och utvändig furupanel. U-värdet är 0,093 W/m2,°C. Eftersom insidan är helt obehandlad kan huset buffra värme och fukt som släpps ut när det blir kallare utomhus. Utsidan har målats med en speciell silikatfärg utan plast för att få bättre andningsförmåga.
Inomhustemperaturen i ett passivhus får under sommaren inte överstiga 26 grader mer än tio procent av mättiden. Mätningar under sommaren visade att temperaturen inomhus varit relativt konstant. Oftast har den pendlat mellan 22 och 23 grader.
Halva den östra väggen är isolerad med mineralull och den andra halvan är isolerad med cellulosafibrer. Fukten mäts på flera ställen i konstruktionen. Hittills har fuktnivån i mineralullen generellt legat på en högre nivå och varierar i större grad.
Under det kommande året planeras regelbundna mätningar för att se hur fukt i konstruktionen och täthet förändras under tid. Från sommaren 2013 planeras extra fukt att tillföras i inneluften för att studera hur detta på sikt påverkar fukthalt i väggelement och isolering.
Taket är uppbyggt på liknade sätt som väggarna. Grunden är väldigt speciell. Den består av cellplast i botten och ovanpå den en tjockare massivträskiva som fungerar som tryckutjämnare och fördelar ut lasterna.
Därefter har kantelement med fibercementskiva på utsidan lagts runt om. För säkerhets skull har testhuset försetts med jordankare.
En rapport som redovisar hur projektet har förlöpt så här långt kommer att publiceras vid årsskiftet. Mätningarna kommer dock, som nämndes ovan, att fortsätta även nästa år.
