Trettio kilometer i timmen ligger nära de hastigheter människan kan generera av egen kraft, och som hon är kapabel att hantera i samarbetet med andra trafikanter.
Forskning visar entydigt att antalet allvarliga personskadeolyckor halveras med 30-gräns mot nuvarande 50.
Risken att dödas eller skadas svårt vid en olycka är vid 30 km i timmen bara en femtedel så stor som vid 50 kilometer i timmen. Samtidgt påverkas restiden bara marginellt.
En forskargrupp på institutionen för teknik och samhälle vid Lunds Universitet har sammanställt befintlig forskning om olyckor och fordonshastighet.
De sågar Trafikverkets förslag om en 40-gräns i tätorter. Sammanställningen visar på en viss förbättring vid 40 kilometer i timmen, men den stora förändringen sker vid 30-gränsen.
Vid lägre hastigheter ökar samspelet mellan bilister och oskyddade trafikanter. Bilisternas benägenhet att stanna och släppa fram annan trafik ökar också markant.
– Med den 50-gräns vi har i dag är medelreshastigheten för att ta sig genom en stad 25 kilometer i timmen, på grund av alla stopp i trafiken. Därför påverkas inte restiden särskilt mycket med 30-gräns, säger Andras Varhelyi, professor i trafikteknik vid institutionen.
Det är han som sammanställt och analyserat forskningsresultaten tillsammans med docent Åse Svensson och professor Christer Hydén.
Andra positiva fördelar är att bullernivån upplevs som mer än halverad, och att bilarna tar mindre plats då det behövs kortare avstånd mellan varje bil.
Det är äldre personer, från 60 år och uppåt, som löper störst risk att omkomma eller skadas svårt vid olyckor i stadsmiljö. Skillnaden i risk jämfört med yngre personer är mycket stor.
Äldre är inte inblandade i fler olyckor än andra åldersgrupper, för de rör sig inte lika mycket ute, men de blir allvarligare skadade.
– Äldre personer är mera sköra och får därför allvarligare skador. Risken att avlida vid en olycka under 30 kilometer i timmen är i det närmaste obefintlig.
Text: Tomas Carlsson
