Den höga ytavvattningen intresserar både kommuner och privata beställare medan reningseffekten behöver styrkas bättre med svenska fältförsök.

Tillsammans med en öppen överbyggnad som har hög infiltrationskapacitet ger dränerande markstensbeläggningar god ytavvattning. De hanterar dessutom föroreningar som petroleumprodukter och tungmetaller.

Markstenarna infiltrerar avsevärt mycket mera regnvatten än traditionell markstensbeläggning eller dränerande asfaltbeläggning.

I ett utvecklingsprogram för industrimineral, bergmaterial och natursten, MinBas II, har Erik Simonsen på Cementa utrett hur systemet skulle kunna fungera i Sverige, samt vilka styrkor och svagheter det har.

Parkeringsplatser och snöupplag

På parkeringsplatser och snöupplag ansamlas petroleumprodukter. Ytvatten från asfalterade parkeringsplatser innehöll 30-70 mg oljor per liter vatten enligt forskning i Storbritannien.

Studier visar att genomsläppliga markstensbeläggningar kan minska mängden oljor från parkeringsplatser som vanligen belastar dagvattensystemet med upp till 97 procent.

Kombinera med geotextil för oljerening

Man kan öka graden av biologisk nedbrytning genom geotextil direkt under sättsandslagret. Den dränerande textilen släpper igenom vatten, medan oljor fastnar.

Geotextilen blir snabbt ett dukat bord för naturligt förekommande bakterier och svampar som omvandlar oljorna till bland annat glukos för tillväxt och reproduktion. Knappt hälften av den tillförda oljan bryts ned av biofilmen på sex månader.

Fånga kväveoxid med titanoxid

Markstensbeläggningar kan också bryta ned luftföroreningar från fordonstrafiken. Tekniken har sitt ursprung i Japan och bygger på så kallad fotokatalytisk oxidation.

Det är en applikation inom nanotekniken som bygger på att UV-strålning från solen aktiverar titandioxid, som i sin tur blandats in i betongen eller applicerats på markstenens yta.

Den här typen av beläggning har testats med bra resultat i bland annat Nederländerna, Italien och Frankrike, men även i svenska Malmö.

Valet ligger hos projektören

Ytans jämnhet och bärighet uppfattas ofta som kritiska faktorer när till exempel ytan vid ett köpcentrum ska projekteras. Enligt Erik Simonsen tänker beställaren mest på de stora frågorna som hur besöksmängder ska hanteras och optimeras.

Andra funderingar kring hur ytan bäst delas in i parkering, gångstråk, planteringar och övrigt lämnas till projektören. Projektören får på så sätt det största inflytandet över hur stor del av ytan som kan beläggas med dränerande markstensbeläggningar.

Sverige konservativt avvaktande

Byggbranschen är ofta lite avvisande mot nya material och system. Helst vill man att de ska vara väl etablerade på den svenska marknaden innan man använder dem i sitt eget projekt. I Sverige föredras täta beläggningar som dränerar bort vatten från över- och underbyggnad ofta av vägtekniska skäl.

Slutsatserna från utredningen motsäger inte det, men nyanserar riskbilden. Enligt Erik Simonsen är dränerande marksten ett pålitligt alternativ.

Utomlands är intresset för dränerande markstensbeläggningar betydligt större än i Sverige. Det beror delvis på att nyexploaterade områden i till exempel Holland får skattereduktion beroende på hur mycket de belastar det befintliga dagvattensystemet. I dessa länder finns också avancerade beräkningsmetoder och föreskrifter för dränerande markstensbeläggningar.