Enligt 8§ i starkströmsförordningen, SFS 2009:22, ska en nätkoncessionsinnehavare eller en innehavare av en kontaktledning för järnvägs-, spårvägs-, tunnelbane- och trådbussdrift anmäla olycksfall och allvarliga tillbud som sker i den egna starkströmsanläggningen.
Elsäkerhetsverket har inte tidigare reglerat hur anmälan ska göras eller vilka uppgifter som ska lämnas till verket.
Det innebär i nuläget att anmälan kan göras via telefon utan att myndigheten kan ställa krav på vilka uppgifter som ska lämnas i samband med anmälan.
Det gör det svårt för Elsäkerhetsverket att ha överblick över vilka driftstörningar som rent faktiskt anmäls.
Elsäkerhetsverket har nu tagit fram ett förslag till föreskrifter som ska reglera sättet att anmäla på, omfattningen av anmälan samt vilka uppgifter som ska anmälas.
Att inte definiera vilken typ av olycksfall, allvarliga tillbud och driftsstörningar som ska vara anmälningspliktiga medför att de aktörer som ska göra anmälningar har svårt att veta i vilka fall anmälan ska göras. Det leder i sin tur till ökad administration för aktörerna samtidigt som anmälningar kommer in som inte är relevanta för Elsäkerhetsverkets insyn.
Denna anmälan är inte att jämställa med den anmälan som varje arbetsgivare ska göra enligt arbetsmiljölagen när det sker en arbetsplatsolycka. Ett konkret exempel är luftledningar som ramlar ner och där tredje man riskerar att skadas av ledningen.
Ett annat exempel är skadegörelse av nätstationer så att personer som passerar stationen kan komma åt spänningsförande delar eller en brand eller explosion i en starkströmsanläggning där tredje man riskerar att skadas.
Skulle en person som utför arbete på en sådan starkströmsanläggning som avses i bestämmelsen råka ut för en olycka ska olyckan anmälas av innehavaren enligt starkströmsförordningen och av arbetsgivaren enligt arbetsmiljölagen. Innehavaren behöver nödvändigtvis inte vara arbetsgivare vilket innebär att en olycka ska anmälas till två olika myndigheter.
Antalet anmälningspliktiga aktörer beräknas vara cirka 180 stycken. Av dessa är cirka 175 stycken nätbolag, de övriga fem utgörs av en myndighet, kommuner samt kommunala bolag.
Övriga innehavare av starkströmsanläggningar, till exempel industriföretag, offentliga inrättningar och andra aktörer, omfattas således inte av anmälningsskyldigheten enligt dessa föreskrifter som föreslås träda i kraft 1 april 2012.
Kravet på anmälan har funnits sedan 1950-talet och tillkom för att Elsäkerhetsverket snabbt skulle få kännedom om sådana händelser så att man kunde bedöma om det fanns anledning att utöva tillsyn.
Myndigheten ska genom att ta del av anmälan säkerställa att tredje man inte riskerar att skadas av el genom att förelägga om att vissa åtgärder måste vidtas med anledning av olyckan eller tillbudet.
Kravet på anmälan har funnits sedan 1950-talet och tillkom för att Elsäkerhetsverket snabbt skulle få kännedom om sådana händelser så att man kunde bedöma om det fanns anledning att utöva tillsyn.
Myndigheten ska genom att ta del av anmälan säkerställa att tredje man inte riskerar att skadas av el genom att förelägga om att vissa åtgärder måste vidtas med anledning av olyckan eller tillbudet.
