Behovet av studentbostäder har ökat kraftigt i Sverige. Skälet till det är att högskolor och universitet blivit fler. Antalet studenter har fördubblats sedan 1990.
Mellan 25 och 30 procent av dem bor i särskilda studentbostäder. Problemet med nyproduktion är att studenter oftast vill bo så billigt som möjligt, samtidigt som byggreglernas krav pressar upp produktionskostnaderna och därmed hyran.
Bostadsbolagens utmaning är att erbjuda studenterna en bostad som följer reglerna samtidigt som den inte blir för dyr.
En lösning är att skapa studentboende med liten boarea som kompletteras med gemensamma utrymmen. En ny skrift från Boverket som heter Utforma för gemenskap presenterar sju goda exempel på detta.
Det är reglerna för bostadsutformning och kraven på tillgänglighet i BBR som styr vad som får vara minsta möjliga area i en bostad.
I BBR avsnitt 3:22 anges vilka funktioner som ska finnas i en bostadslägenhet, det gäller matlagning, samvaro, sömn, vila, avskiljbarhet, krav på dagsljus med mera.
Om bostadslägenheten för studerande och ungdomar är högst 35 kvadratmeter stor behöver funktionerna daglig samvaro, matlagning och måltider inte vara avskiljbara. Men det måste finnas ett tillgängligt och användbart hygienrum i varje bostadslägenhet.
I BBR avsnitt 3:146 finns kraven på att dessa funktioner ska vara tillgängliga och användbara för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga.
Om en bostad för en person utformas med dessa förutsättningar får den en storlek på 35–38 kvadratmeter.
Dock kan student- och ungdomsbostäder enligt BBR avsnitt 3:226 göras mindre än vanliga bostäder. Detta eftersom det finns ett antal funktioner som kan flyttas till gemensamma utrymmen. De mest självklara sådana, som också nämns i skriftens exempel är utrymmen för:
De minsta exemplen på bostäder i skriften är korridorrum på 17 kvadratmeter och ettor på 20, vilket alltså anses vara goda exempel om de kompletteras med gemensamma utrymmen.
Byggreglerna säger inte hur de gemensamma delarna ska se ut, hur stora de ska vara eller hur många som ska dela. Bara att de minskade areorna ska kompenseras i ”skälig utsträckning”. När det gäller kök finns gränsen att inte fler än tolv lägenheter får dela på ett.
Omständigheter får avgöra från fall till fall vilken utformning och placering som väljs.
Det förekommer att värdar erbjuder studenter andra utrymmen som inte regleras i BBR. De utrymmena kan därför inte vara ett skäl till att bostadens yta blir mindre. Exempel på sådana är gym, cykelrum och bastu.
Skriftens sju exempel på studentboende beskriver ett par olika sorters gemensamma lokaler. En del som går att boka, till exempel tv-rum och festlokaler. Andra, som lounger och kök, som bara är att använda när så önskas.
Gemensamhetsytorna är medvetet planerade efter dagens studentliv, med tuffare studietakt och pressad ekonomi, säger en områdeschef som intervjuas i skriften. Flera små lokaler som inte kräver skötsel är att föredra fram för stora som kräver insatser från förvaltningen.
Värt att notera att en festvåning som inte används dagligen och som måste bokas kan räcka som gemensamt utrymme enligt de redovisade exemplen.
