Genom kontinuerlig provtagning av inkommande och utgående avloppsvatten har institutet för jordbruks- och miljöteknik, JTI, utvärderat det kretsloppsbaserade avloppsreningssystemet. Parametrar som analyserats är pH, suspenderat material, BOD7, CODCr, totalkväve, totalfosfor och bakterier (intestinala enterokocker och Escherichia coli).
Av JTI:s utvärdering framgår att:
Avloppsreningen är uppbyggd i tre steg där steg 3 utgör tillval med utökad fosforreduktion.
I det första reningssteget förbehandlas avloppsvattnet under syrefria förhållanden. Här finns två biobäddar med mikroorganismer som bryter ner de organiska föroreningarna. På detta sätt bryts avloppsslammet ned istället för att avskiljas för senare slamsugning.
I det andra reningssteget separeras föroreningarna från vattnet och syre tillförs processen. Även i denna behållare finns två biobäddar med mikroorganismer samt vattenväxter som tar upp näring som systemet gör tillgängligt. Genom ett återflöde från steg 2 till steg 1 erhålls kvävereduktion. Det vatten som lämnar steg 2 har renats med avseende på organiskt material och kväve samt en viss biologisk rening av fosfor.
I det tredje reningssteget sker utökad fosforrening med hjälp av ett reaktivt filtermaterial. Den fosfor som ackumuleras återgår till kretsloppet genom att det mättade filtermaterialet byts ut och sedan kan användas för att spridas inom odlingen. Som alternativ fosforrening finns även efterpolering via en växtbädd uppbyggt som en grund damm med bioblock och vattenväxter.
Rörliga delar i systemet är en vattenpump samt en luftpump. Systemet levereras med mikrodatorsystem som säkerställer optimal drift och övervakar samt larmar om driftstörning uppstår.
Mikroorganismerna lever och arbetar i växtroten vilket innebär biologisk funktion även vintertid.
Leverantören garanterar funktion till och med växtzon 4.
Materialkostnad för ett till två hushåll (10 pe):
Materialkostnad för fyra hushåll (20 pe):
Regeringen vill förbättra återvinningen av fosfor och har därför gett Naturvårdsverket ett särskilt uppdrag att kartlägga samhällets fosforresurser för att förbättra återvinningscykeln. Uppdraget ska redovisas den 12 augusti 2013.
Fosfor är ett nödvändigt ämne för all matproduktion, och forskare varnar för att fosforreserverna kan ta slut fortare än vi anar.
I en nyutgiven bok "Återvinna fosfor – hur bråttom är det" har drygt 30 svenska forskare gett sin syn på fosforbristen. Frågan diskuteras ur globalt perspektiv som ur den enskilde lantbrukarens. En stor del av innehållet handlar om återvinning av fosfor från avloppsvatten.
Använt filtermaterial från fosforfällor räknas som hushållsavfall och är därmed kommunens ansvar. Antalet fosforfällor är i dag relativt litet i de flesta kommuner, men spås öka i och med högre krav på fosforrening i enskilda avloppsanläggningar.
I rapport U2012:03 från Avfall Sverige ges rekommendationer för formulering i avfallsföreskrifterna och konstruktion av avfallstaxan. Enligt likställighetsprincipen är en fast avgift för tömning av fosforfällor att rekommendera.
Det finns möjlighet att ge dispens till fastighetsägarna för eget omhändertagande av filtermaterialet.
