Kommissionens senaste uppskattningar, som tar hänsyn till de nationella energieffektivitetsmål för 2020 som medlemsstaterna satt upp inom Europa 2020-strategin, tyder på att EU bara kommer att ha nått upp till hälften av målet på 20 procent till 2020.
Det var prognosen innan det nya direktivet förhandlats klart.
EU har satt upp som mål att år 2020 ha uppnått primärenergibesparingar på 20 procent och har gjort detta mål till ett av fem övergripande mål i Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla.
Energieffektiviseringsdirektivet innehåller kompromisser och skärpningar av en del av de formuleringar som presenterades i EU-kommissionens förslag som publicerades i juni 2011. Åtgärderna i direktivet når fortfarande inte 20-procentsmålet, men medlemsstaterna kunde inte komma överens om skarpare krav.
Om alla åtgärder utförs landar energieffektiviseringen på minst 17 procent till 2020. Direktivet beskriver ju lägstanivån på medlemsstaterna och EU-kommissionens förhoppning är att det finns en vilja att göra bättre.
För att täcka det 3-procentiga glappet, föreslår EU-kommissionen införa lämpliga åtgärder inom transportsektorn, som nu också omfattas av direktivet.
I förslaget till energieffektiviseringsdirektiv fanns ett krav på att energibolagen skulle effektivisera energianvändningen hos slutkund med 1,5 procentenheter per år. Medlemsstaternas kompromiss medför att den siffran sänks till 1,1 procentenhet och att energibolagen istället får tillgodoräkna sig de övriga 0,4 procenten genom följande åtgärder:
I förslaget till direktiv fanns även ett krav på energieffektivisering i offentliga byggnader, där 3 procent av den totala arean skulle renoveras och energieffektiviseras varje år. Den frågan har varit hett debatterad i alla medlemsstater och resultatet blev en relativt uddlös kompromiss.
I det beslutade direktivet kan man läsa att renoveringstakten är den samma, 3 procent, men omfattar nu enbart byggnader som ägs och nyttjas av centrala myndigheter. I Tyskland innebär denna formulering exempelvis att endast 37 byggnader omfattas.
Andra detaljerade krav, som lades till i förhandlingens slutskede, är krav på bindande finansiella instrument och bättre information till slutanvändaren.
Direktivet ska röstas igenom ytterligare EU-instanser innan det är helt spikat, något som beräknas vara klart i september.
14 June 2012 EU:s ambassadörsgrupp (Coreper) röstade igenom förslaget till energieffektiviseringsdirektiv.
1 juli 2012 Cypern tog över EU-ordförandeskapet från Danmark.
Juli 2012 Europaparlamentet kommitté för industri, forskning och energi (ITRE) ska rösta om direktivet.
September 2012 Parlamentets slutliga röstning om direktivet.
1 Januari 2013 Irland tar över EU-ordförandeskapet från Cypern.
2016 Europakommissionen utvärderar Energieffektiviseringsdirektivet.
Det nya energieffektiviseringsdirektivet ska öka utvecklingstakten och ersätter två äldre direktiv, dels Energitjänstedirektivet från (2006/28/EG), dels Kraftvärmedirektivet (2004/8/EG).
