Minns Malmö under 1970- och 80-talen. Varvsnedläggning, avfolkning, arbetslöshet. Öresundsbron var omdiskuterad och det fanns en stark folklig opinion mot den. Människor oroade sig bland annat för ett inflöde av droger och att stadens särart skulle förstöras.
Förespråkarna varnade för faran i att leda all trafik via Helsingborg-Helsingör och att Malmö riskerade att bli en isolerad enklav i Sveriges sydvästra hörn.
Näringslivet kris vände när bron ändå började byggas i slutet av 1990-talet. 2001, året efter invigningen av bron, hölls Bo01 vilket senare blev Västra hamnen, en ny stadsdel i Malmö.
Resten av utvecklingen är historia: Turning Torso, Malmö arena, Malmö högskola, forskningslaboratorierna EEES och Max IV och inte minst den gigantiska satsningen på citytunneln. Staden gick från industri- till kunskapssamhälle på bara något decennium.
Förbättrade kommunikationer har en mycket stor del i Öresundsregionens framgångar. Järnvägsförbindelsen citytunneln började byggas 2005 och öppnades för trafik den 12 december 2010.
Tack vara tunneln kan tåg köra igenom Malmö utan att tvingas till tidskrävande rangeringar. Citytunneln kortar restiden för snart sagt alla spårbundna pendlare i regionen, se faktaruta.
Malmö C byggdes till med en underjordisk stationsdel och blev en station med genomgående trafik vilket ökade stationens kapacitet avsevärt. Centralstation har tio spår, fyra spår under mark och sex spår i den gamla banhallen ovan mark.
Den är byggnadsminne och får inte ändras utan tillstånd. Den nya underjordiska delen är 380 meter lång. Den har två perronger med totalt fyra spår. På femton minuter åker man mellan Kastrup och centrala Malmö med tåget i nya citytunneln.
Genom öppnandet av den helt nya underjordiska Triangelns station skapades även en av landets största järnvägsstationer. Malmö fick därigenom två stationer i centrum.
En ny station byggdes även i Hyllie söder om centrala Malmö. Den tredje nya stationen i Malmö är Rosengård. Den stationen planeras att börja byggas under 2012, se nedan.
Stationen Triangeln är stor som en fotbollsplan och ligger 25 meter under marken mitt i Malmö. Intill Johanneskyrkan ligger den norra uppgången till stationsbyggnaden.
Den futuristiska byggnaden är som en stor lanternin och bryter mot den övriga bebyggelsen runt omkring. Tegelbyggnaderna från olika epoker gjorde att området kändes slutet men efter att Citytunneln invigdes har det levt upp.
2011 års Kasper Salin-pris gick till station Triangeln. I motiveringen står att man fick det bland annat för ”ett ovanligt konsekvent genomförande av en tydlig och insiktsfull arkitektonisk idé”.
Designansvarige arkitekten Nille Juul-Sörensen från KHR AS Arkitekter i Köpenhamn var en av dem som tog emot priset. I samband med det berättade han om sina intentioner:
– Jag vill att upplevelsen av stationen är enkel och funktionell. Rörelsen och riktningen i arkitekturen ska göra att du naturligt tänker på att du ska med ett tåg. Upplevelsen av att resa är det som räknas och att meddetsamma förstå hur det ser ut runt omkring dig.
De resandes upplevelser har varit utgångspunkten för gestaltningen i Station Triangeln och i den underjordiska stationen har ljuset en viktig egenskap. Ljusflödet ska underlätta möten mellan människor och dagsljuset når nästan ända ner till perrongen genom sina formstarka glaskupoler.
Glasskivorna i överbyggnaden är nästan alla olika och glaset bidrar också till en inbjudande ljusöppning från stationshallen till den omgivande staden.
Hissarna i de norra och södra stationsdelarna är genomsiktliga och integrerade med systemet av de öppna rulltrapporna vilka har styrt utformningen av stationsrummen.
Lysdioder i tunnelväggarna nere i stationshallen sitter infällda mellan perforerade väggplattor och ljuset spelar i takt med tågens ankomst och avgång. Den både stilsäkra och monumentala stationen visar att mötesplatsen och resandets betydelse är viktig för stadsutvecklingen.
Stationsuppgångarna har fått ett hedersomnämnande i samband med Stålbyggnadspriset 2011 för speciellt utmärkande kvaliteter. Uppgångarnas fasadyta är i sin helhet byggda som ett structural glazing-system vilket ger en hög flexibilitet i material och format av glas och stålramverk.
Det är både genomsiktliga och ogenomsiktliga glas i de 1 600 glasbitarna i kupolerna. Skalkonstruktionen är förankrad i byggnadens sockel men är annars fribärande vilket var en förutsättning utifrån den arkitektoniska gestaltningen.
Grundkonstruktion är i rostfritt stål och skelettet består av kraftiga stålstänger som kopplats samman i noder (knutpunkter) om fem eller sex rör.
– Det geometriska stålverket har krävt oerhört högt ställda toleranskrav. De tål inte minsta felmarginal och glaskonturerna har placerats med hjälp av ett positioneringssystem, berättar Lars Lindahl, uppdragsledare, Sweco Architects AB.
– Man matade in data från en mängd foton av konstruktionen i ett beräkningssystem och utifrån 3D bilderna gjordes en beställning och tillverkningen av glaset från Skandinaviska glassystem, säger Lars Lindahl. En noggrann kontroll gjordes också efter cadunderlaget.
För Malmö citytunnel group har det under byggtiden av Station Triangeln ställts höga krav på teknik och logistik mitt i den trånga stadsmiljön. Det var ett mycket stort byggprojekt som skulle märkas så lite som möjligt under bygget.
Varje sliper var placerad på en elastisk och dämpande matta för att vibrationer inte skulle sprida sig till omgivningen. Detta begränsade stomljuden i de ovanliggande byggnaderna.
Nere i stationsrummet är taket fem meter över plattformen och den 250 meter långa och 14,5 meter breda perrongen ligger mellan två spår.
– Mitt i perrongen står 29 tjocka betongpelare mellan längsgående balkar både uppe tunnelns tak och nere i botten, vilka tar stora krafter från ovanjorden, säger Lars Lindahl.
Cirka 23 000 människor bor i närområdet kring Triangeln, och där finns 18 000 arbetsplatser. Man räknar med att stationen kommer att användas av ungefär 37 000 resenärer varje dag.
År 2013 förtätas området med ytterligare stadsbebyggelse. Då öppnar NCC:s stora komplex med köpcentrum, kontor och bostäder Triangeln. Totalt omfattar projektet 37 000 kvadratmeter. Entreprenadkostnaden är i miljardklassen och NCC driver projektet i egen regi.
– Kontorslokalerna ett mycket bra läge centralt i Malmö/lättillgängligt för övriga regionen och med endast 15 minuter till Kastrup, berättar projektchef Ulrika Lindmark, NCC.
Projektet kommer att genomföras i flera delar, där garage och handel utgör första delen med bedömd inflyttningstid påsken 2013. De nya handelsytorna kommer att integreras med nuvarande Triangelns köpcentrum.
Ulrika berättar att alla byggnader kommer att präglas av låg energiförbrukning och vara både klimatdeklarerade och miljöklassade, enligt Breeam (nivå Very Good), GreenBuilding, GreenLight och Miljöbyggprogram syd, ett program framtaget av Malmö stad, Lunds kommun och Lunds universitet i syfte att .
– Breeam omfattar hela projektets livslängd med krav på avfallshantering på byggarbetsplatsen, inbyggda material, energiförbrukning, tillgång till kollektivtrafik med mera. Green Building ställer enbart krav på energiförbrukningen, förklarar Ulrika.
Tunnelns främsta uppgifter är att:
Citytunneln i korthet
Tunnelns främsta uppgifter är att:
Citytunneln i korthet
