Det nu gällande byggproduktdirektivet, CPD, upphävs genom byggproduktförordningen CPR (Construction Products Regulation). Delar av förordningen började gälla 2011 men 1 juli 2013 träder den i kraft fullt ut.
CPR är mycket tydligare i sina krav än CPD. Det gäller bland annat hur CE-märkning tillämpas, vilket varit olika i olika länder.
Konsekvenser i Sverige
CPR får flera konsekvenser för svenska aktörer:
Tillverkare
- Byggprodukter som omfattas av en harmoniserad standard ska ha en prestandadeklaration. I den ska framgå vad produkten är avsedd att användas till och vilken prestanda den har ifråga om olika väsentliga egenskaper.
- Produkter för vilka man har upprättat en prestandadeklaration ska CE-märkas. Syftet med CE-märkningen är att garantera att deklarerad prestanda stämmer överens med den faktiska.
Försäljare
- Ett utvidgat ansvar för att produkterna är CE-märkta och har en prestandadeklaration och för att lagerhålla produkterna så de inte försämras.
Boverkets förslag
Boverkets rapport innehåller förslag på hur detta ska hanteras i Sverige:
- Sverige instiftar ett europeiskt tekniskt bedömningsorgan för att hantera prestandadeklarationerna
- Sverige upprättar en kontaktpunkt för att ge tillverkare och inköpare tillgång till lättbegriplig information om bestämmelser etc
- Svensk lagstiftning ändras, se faktaruta vilka lagar och förordningar som berörs. I rapporten finns förslag på nya lagtexter.
- Frivillig nationell märkning, vårt Typgodkännande, försvinner.
Krav på byggnadsverk påverkas inte
Boverket betonar i sin rapport till regeringen att det är villkoren för försäljning som harmoniseras inom EU. Alltså inte de nationella kraven på byggnadsverk, vilket det kan tolkas som.
Denna artikel kommer att kompletteras med mer information och konsekvensbeskrivning. Bland annat kring vad prestandadeklaration egentligen innebär och vilka produkter som omfattas av kraven samt vad som händer med produkter utan harmonierad standard.
