Trots att intresset är stort bland kommuner, handläggare och konsulter för hur vi ska kompensera för miljövärden som skadas, behövs stöd och riktlinjer för hur man ska gå till väga för att utforma kompensationsåtgärder.
I dag finns bara riktlinjer för intrång i Natura 2000-områden, där EU kräver miljökompensation.
– Jag skulle vilja att myndigheter kartlägger, utvärderar och tar fram råd för olika typer av kompensation, säger Jesper Persson, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och fortsätter:
– Det behöver också utredas hur kompensationspooler och ekokonton bäst kan användas i Sverige och om det i så fall behövs lagändringar.
Miljökompensering används i dag framför allt i samband med att nya bostadsområden och vägar anläggs, men görs också som klimatkompensation i form av trädplantering.
Även kunskap om omfattning eller utvärderingar är otillfredsställande.
– Det finns risk att miljökompensation missbrukas för att legitimera projekt i stället för att utveckla vardagslandskapet och skapa nya värdefulla naturområden, säger Jesper Persson.
Hur miljökompensationen värderas skiljer sig mellan olika yrkesgrupper.
Biologerna vill undvika att manipulera naturen för mycket och landskapsarkitekter vill maximera nytta och skapa natur och i en betydligt större omfattning kompensera för rekreation, landskapsbild och kulturhistoriska naturmiljöer.
Både biologer och landskapsasrkitekter tycker dock att nyttoaspekten är viktig och att beslutsgrunderna för en miljökompensation ska vara väl dokumenterade. De är också eniga om att åtgärder ska ske i närtid efter ett skadat naturvärde.
– Många likheter i värderingen kan ligga till grund för att utveckla ett så kallat miljökompensationsverktyg, säger Jesper Persson.
Det finns också ett starkt stöd för att få in lokala fritidsintressen och intresseorganisationer i arbetet.
– De bör vara med att delta i beslut om val av vilka kompensationsåtgärder som ska göras när det gäller att skapa ny natur, säger Jesper Persson.
Jesper Persson lyfter fram fem konkreta åtgärder för att göra tydliga riktlinjer:
Forskningsprojektet
Studien ”Ska vi kompensera för skadade naturvärden och i så fall hur? - Om svenska miljödiskurser och legitimitet kring kompensation av naturvärden”, av Jesper Persson, forskare vid SLU, är finansierad av Formas.
I projektet studeras synen på metodologi, sociala aspekter och delaktighet bland civilingenjörer, landskapsarkitekter, biologer och ekonomer.
I boken ”Att förstå miljökompensation” presenterar Jesper Persson reslutat från studien och boken tar också upp exempel på miljökompensation och information om de lagar som finns.
Jesper Persson lyfter fram fem konkreta åtgärder för att göra tydliga riktlinjer:
Forskningsprojektet
Studien ”Ska vi kompensera för skadade naturvärden och i så fall hur? - Om svenska miljödiskurser och legitimitet kring kompensation av naturvärden”, av Jesper Persson, forskare vid SLU, är finansierad av Formas.
I projektet studeras synen på metodologi, sociala aspekter och delaktighet bland civilingenjörer, landskapsarkitekter, biologer och ekonomer.
I boken ”Att förstå miljökompensation” presenterar Jesper Persson reslutat från studien och boken tar också upp exempel på miljökompensation och information om de lagar som finns.
