Noisun (noise+sun) kallas projektet. Det föddes när solenergikonsulten Björn Leuchovius kom i kontakt med det lokala energiverket på Bodagarna 2009 i Lerum. Kommunen tände direkt på idén.
– Det är en bra idé ur många synvinklar, bland annat för att marken inte kan användas till särskilt mycket annat, säger Henrik Bengtsson, projektledare i Lerums kommun.
Nu jobbar en projektgrupp med en budget på 15 miljoner och har fram till början av 2016 på sig. EU bidrar via sitt program Life+ med sex miljoner, kommunen står för sju miljoner och resten står övriga projektdeltagare för.
Dessa är Lerums fjärrvärme AB, Trafikverket och SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. Tillsammans ska de lösa en hel del intrikata tekniska problem.
– I första hand är det ett bullerskydd. Och vi måste först undersöka hur de plana solfångare vi ska använda fungerar akustiskt, säger Henrik Bengtsson.
De har valt ut en plats som ligger nära en anslutning till utgående huvudledning för fjärrvärmen. Tanken är att via någon form av värmeväxlare överföra energin till det system som förser Lerumsborna med villavärme.
Solfångarna kommer att sätta i cirka 60 graders lutning och vara riktade mot sydöst. Tidiga beräkningar pekar på att de drygt 1000 kvadratmeterna solfångare kan ge 400 megawattimmar per år. I Lerum kostar det 80 öre per kilowattimme, så det motsvarar ett värde på 320 000 kronor årligen.
Det är alltså klart att de ideella värdena och kommunens ambition att bli en miljövänlig kommun har stor roll i beslutet och inte bara ekonomi.
Sannolikt klarar solpanelerna bullerfrågan genom reflektion av ljudet. Svårare är det att hitta de bästa lösningarna på effektiv energiutvinning.
Frågor som också kommer in i är eventuella solreflektioner från glasytorna som kan störa biltrafiken på E20 som löper längs med järnvägen.
SP i Borås är den partner som ska hjälpa till att hitta bra lösningar.
– Det är en fantastisk idé att slå två flugor i en smäll. En av tankarna är att den här projekteringen kan mångfaldigas och användas på andra platser med liknande behov och förutsättningar, säger Martin Persson, som är ansvarig för solfångarprovning hos SP.
Chefen på Lerum Fjärrvärme AB, Håkan Danielsson, är inte lika entusiastisk till projektet ur energisynpunkt.
– Det är inte helt optimalt. Solenergi ger som mest på sommaren, men det är på vintern vi behöver energin som mest. Och problemet är att tillflödet inte kommer med någon förvarning, så vi får försöka styra vår normala eldning i någon mån, om det ska kunna bidra, säger han.
Ett annat problem att lösa är att växla ut energin till ett system där temperaturen redan är 75 grader. Det kan göras exempelvis med temperaturskiktad ackumulatortank, men verkets sådan ligger en liten bit längre bort än den tänkta anslutningspunkten.
När de tekniska detaljerna är lösta kommer kommunen att gå ut med offertförfrågan inför sin upphandling. Det finns många bullerplank i svenska samhällen som kan fungera som energifångare, om det här projektet slår väl ut.
Det är även tänkbart att på befintliga plank sätta upp solceller, som producerar el. Extra intressanta blir möjligheterna när tekniken utvecklats färdigt för att trycka solceller i en tryckpress. Sådan utveckling sker både i Göteborg och i Köpenhamn med solceller av polymerer.
Text: Tomas Carlsson
Bullerplank skapar ljudskugga på andra sidan från störningskällan sett. Det sker dels genom reflektion av ljudet och dels genom absortion. Olika typer av plank absorberar olika mycket ljud.
Om solskugga och fri sikt är önskvärt kan glas användas, som i huvudsak reflekterar ljudet. Ett plank i trä absorberar mera av ljudet, men reflekterar också. Det finns även plank i porösa material, som exempelvis stenull, med en högre absorptionsgrad. Hög absorption minskar samtidigt reflektionen av ljudet i motsvarande grad.
Ljud har en annan utbredningsform än ljus och därför uppstår inte ljudskugga om det finns glipor i ett bullerplank. Ljud med låg frekvens är svårast att minska med bullerplank, då det ljudet lättar fortplantar sig via fasta föremål.
Det finns flera olika sätt att fånga solens energi, men gemensamt är att det nästan alltid handlar om att en cirkulerande vätska värms upp och överför energi via en värmeväxlare.
Mest effektivt anses vakuumrör vara, en sorts genomskinlig termos. Mest robust är plansolfångare där vätska i kopparrörs fångar upp energin.
Allra bäst effekt i Sverige uppnås om solfångaren har 45 graders lutning och är riktad rakt mot söder. Lutning på 60 grader och vinkling mot sydost eller sydväst ger ett minskat utbyte på upp mot tio procent i jämförelse. Motsvarande siffra för öst/väst-riktning är upp mot 30 procent.
En plant liggande eller upprätt stående panel tappar mellan 15 och 25 procent.
Bullerplank skapar ljudskugga på andra sidan från störningskällan sett. Det sker dels genom reflektion av ljudet och dels genom absortion. Olika typer av plank absorberar olika mycket ljud.
Om solskugga och fri sikt är önskvärt kan glas användas, som i huvudsak reflekterar ljudet. Ett plank i trä absorberar mera av ljudet, men reflekterar också. Det finns även plank i porösa material, som exempelvis stenull, med en högre absorptionsgrad. Hög absorption minskar samtidigt reflektionen av ljudet i motsvarande grad.
Ljud har en annan utbredningsform än ljus och därför uppstår inte ljudskugga om det finns glipor i ett bullerplank. Ljud med låg frekvens är svårast att minska med bullerplank, då det ljudet lättar fortplantar sig via fasta föremål.
Det finns flera olika sätt att fånga solens energi, men gemensamt är att det nästan alltid handlar om att en cirkulerande vätska värms upp och överför energi via en värmeväxlare.
Mest effektivt anses vakuumrör vara, en sorts genomskinlig termos. Mest robust är plansolfångare där vätska i kopparrörs fångar upp energin.
Allra bäst effekt i Sverige uppnås om solfångaren har 45 graders lutning och är riktad rakt mot söder. Lutning på 60 grader och vinkling mot sydost eller sydväst ger ett minskat utbyte på upp mot tio procent i jämförelse. Motsvarande siffra för öst/väst-riktning är upp mot 30 procent.
En plant liggande eller upprätt stående panel tappar mellan 15 och 25 procent.
