Varan har lagts till i varukorgen
Kommunala särkrav ger dyrare boende
Bostäder 12 dec 2012
Byggkravsutredningen tror att enhetliga byggkrav ska göra bostadsbyggandet billigare. Foto: Ulf Söderlund.
Byggkravsutredningen föreslår att kommunernas möjlighet att ställa särkrav i bostadsbyggandet ska slopas. Då skapas förutsättningar för att byggkostnaderna ska kunna minska med 10-15 procent vilket skulle kunna leda till ett ökat bostadsbyggande.

Byggkravsutredningens särskilde utredare Björn Hedlund har överlämnat sitt betänkande "Ökat bostadsbyggande och samordnade miljökrav - genom enhetliga och förutsägbara byggregler" till civil- och bostadsminister Stefan Attefall.

Kostnadsökning

Utredaren Björn Hedlund konstaterar, med stöd bland annat av enkäter till kommuner, byggbolag och företag i byggmaterialledet, att det är vanligt att kommuner ställer krav utöver kraven i plan- och bygglagen och de nationella byggreglerna, BBR. Särkraven gäller i första hand energi och tillgänglighet. Enligt utredningens bedömning medför de en ökning av byggkostnaderna på mellan 10 och 15 procent. Den övervägande delen av kostnadsökningen beror på särkrav när det gäller energianvändningen. För en ”normalvilla” eller en ”normal” familjelägenhet” (4 rum och kök på 95 kvm) i bostadsrätt innebär detta en ökad kostnad på 200 000 – 300 000 kronor. En normal trea i hyresrätt får 600-900 kronor högre hyra per månad.

Förslag

Utredningen bedömer att nackdelarna med kommunala särkrav är så betydande att de bör hindras. I betänkandet föreslår Björn Hedlund bland annat att kommuners krav utöver kraven i BBR ska kunna stoppas med en ”stoppbestämmelse” i plan- och bygglagen. För markägare som på frivillig väg vill uppföra hus med skarpare krav ska det dock inte finnas några hinder.

Då det finns många aktörer som är aktiva i arbete med bostäders energianvändning och dessa inte sällan drar åt olika håll föreslår utredningen att ett ”Råd” för energifrågor bör inrättas.

Boverket, Energimyndigheten, bostadsproducenterna och kommunerna bör ingå i ”Rådet” vars arbetsuppgifter bör vara att i första hand långsiktigt arbeta med att ta fram underlag för ställningstaganden till beslut om BBRs innehåll.

Utredaren föreslår även en ändrad instansordning där mark- och miljödomstolen blir första överklagandeinstans när det gäller detaljplaner och områdesbestämmelser.

Konsekvenser

Konsekvenserna av att utredningens förslag genomförs blir enligt Björn Hedlund att bostadsbyggandet ska kunna öka på grund av att:

  • byggkostnaden ska kunna sjunka med mellan 10 och 15 procent
  • konkurrensen mellan byggföretagen ökar
  • utländska byggföretag och mindre byggföretag får lättare att etablera sig och expandera
  • industriellt byggande underlättas
  • tiden från initiering av planarbetet till lagakraftvunnen detaljplan förkortas
    • genom en förändrad instansordning.

Utredaren anser också att det långsiktiga arbetet med hållbar samhällsutveckling ska kunna bli effektivare genom fokus på nationella och enhetliga regler samt inrättande av ett samarbetsorgan (”Rådet”) varigenom arbetet kan bedrivas mer kraftfullt och samordnat än i dag.

FAKTA Byggkravsutredningen

Utredningen har delats upp i två betänkanden varav del I avser särkrav vad gäller byggnaders tekniska egenskaper och del II delat byggherreansvar, byggfelsförsäkring och konsumentskydd.

Direktiv för utredningsarbetet är 2011:100 med tilläggsdirektiv 2012:88 om byggfelsförsäkring och konsumentskydd. Den delen ska redovisas senast 1 februari 2013.

Utredaren Björn Hedlund var tekniskt råd vid Mark- och miljödomstolen i Nacka när han fick uppdraget.

Fördjupningsmaterial

Bevaka ämnen i artikeln

Bostäder Lov och tillsyn Utredning och program
Fackområden

Förvaltning Husbyggnad
Mer i ämnet

Fler nyheter

FAKTA Byggkravsutredningen

Utredningen har delats upp i två betänkanden varav del I avser särkrav vad gäller byggnaders tekniska egenskaper och del II delat byggherreansvar, byggfelsförsäkring och konsumentskydd.

Direktiv för utredningsarbetet är 2011:100 med tilläggsdirektiv 2012:88 om byggfelsförsäkring och konsumentskydd. Den delen ska redovisas senast 1 februari 2013.

Utredaren Björn Hedlund var tekniskt råd vid Mark- och miljödomstolen i Nacka när han fick uppdraget.

Fördjupningsmaterial