Så effektivt är dagens byggande

Samhället har formulerat mycket ambitiösa energimål. Mellan 1995 och 2050 ska den genomsnittliga energianvändningen (per kvadratmeter) i princip halveras. Det innebär höga krav på energieffektivitet i ny- och ombyggda hus.

Hur energieffektivt bygger vi idag?

Hur energieffektivt är då dagens byggande? För att svara på den frågan har Kretsloppsrådet publicerat 15 goda exempel på energieffektiva ny- och ombyggnader.

Projekten omfattar både bostäder och lokaler och till­hör de bästa som sektorn har levererat fram till 2010.

Höga krav på prestanda och utförare

Projekten kännetecknas av:

• höga ambitioner
• kompetenta beställare, konsulter och entreprenörer
• hög motivation och noggrannhet i alla led

Kravet på projekten har varit

• bra energiprestanda och lågt värmebehov, verifierad med statistik
• de ska ha varit i drift i mer än två år
• repeterbara projekt – ej ”experimentbyggande”
• robusta system och kända tekniker med låg risknivå

Snabb utveckling efter energikriserna

Den energieffektivisering som följde efter oljekriserna på 1970-talet gick framför allt ut på att minska oljeberoendet. Hårdare krav på byggnaders värmeisolering ställdes i byggnormen SBN 75, som trädde i kraft 1978.

Dessutom ställdes för första gången krav på byggnaders lufttäthet, vilket var unikt i världen. Tyvärr ställdes samtidigt inga tydliga krav på byggnaders ventilation, vilket kom ett par år senare i föl­jande norm, SBN 80.

Speciella, hårdare krav för direktelvärmda småhus kom 1984. Dessa kom att gälla för alla nya byggnader genom Nybyggnadsreglerna från 1991. I princip har denna kravnivå bibehållits fram till idag.

Värmeåtervinning på 70-talet

Under 1970-talet och början på 1980-talet utvecklades en rad produkter för att återvinna ventilationsvärmen, som ventilationsvärmeväxlare och olika typer av värmepumpar.

Solfångare i form av svartmålade radiatorer presenterades i slutet på 70-talet och utvecklades sedan snabbt.

Demonstrationsprojekt för långsamma

Ett stort antal experimentprojekt genomfördes under 80-talet med mer eller mindre lyckat resultat. Områden kopplade till säsongslager för solvärme provades. Provhus med ”dynamisk” värmeisolering uppfördes. Olika åtgärder för att minska eller flytta energianvändningen provades, samt byte av energislag för uppvärmning.

En slående faktor är att under processen med demonstrations- och experimentbyggande, hinner förutsättningarna ändras. Från att minska oljeberoendet, vilket oftast skedde på bekostnad av en högre elanvändning, till att spara på el.

Hur ska vi nå miljömålen?

Enligt det nationella miljömålet ”God bebyggd miljö” ska energianvändningen i byggnadssektorn halveras fram till år 2050. När nu fasadrenoveringar i stor omfattning står för dörren i 50-70-tals-bebyggelsen kan vi troligen inte nå detta mål om vi inte tar vara på tillfället att tilläggsisolera samtidigt.

Aktuella åtgärder är i stort desamma som förut, men belysning och apparater som vitvaror, fläktmotorer och pumpar har blivit eleffektivare. Nya skikt på fönster har utvecklats med bättre färgåtergivning och slitstyrka. Solfångare och solceller har kommit närmare lönsamhet vid tillämpning men sker fortfarande i liten skala.

Slutsatsen är att vi måste använda våra erfarenheter från tidigare för att nå energimålet och åstad­komma varaktig låg energianvändning i befintliga flerbostadshus, med bibehållet eller förbättrat inomhusklimat.

Energieffektivisering måste dessutom ingå i ett vidare perspektiv där även förutsättnin­garna för effektiv energitillförsel och -distribution och produktion för el och värme räknas in, så att resurseffektiviteten är hög och miljöpåverkan minimeras.

Några av projekten som presenteras i rapporten är bostadsområdena Seglet och Orrholmen i Karlstad, Hamnhuset i Göteborg och Kommendörkaptenen i Malmö.

Det går att bygga mycket bättre

De goda exemplen visar byggprojekt som har nått väsentligt bättre energiprestanda än normal­produktionen från början av 2000-talet.

Samtidigt konstaterar man i flera fall att:

• det har varit svårt att uppnå de projekterade värdena.
• byggnadernas installationssystem har haft inkörningsproblem. Det gäller framförallt solfångare och FTX-aggregat.
• delar av uppvärmningsenergin har ersatts med hushållsel, vilket försvårar bedömningen av byggnadernas energiprestanda. Data blir svåra att jämföra.

Höga ambitioner i projekten

Förklaringarna till projektens tydligt förbättrade energiprestanda är:

• höga ambitioner i projekten
• nya krav i byggreglerna
• marknaden har utvecklats med nya tekniska koncept och målsättningar.

Recept på bra energiprestanda

En gemensam nämnare för de lyckade byggnadsprojekten verkar ha varit att säkerställa en bra klimat­skärm och förväntade prestanda på installationer genom att:

Vid planering och projektering 

• ställa krav på uppföljning, verifieringspunkter och dokumentation
• tillvarata driftsynpunkter och erfarenhetsåterföring från tidigare projekt
• tillämpa helhetssyn vid systemdesign.

Vid produktion 

• fullfölja (de goda) tankegångarna från projekteringen
• ge information och utbildning till hantverkare till exempel genom att testa alla konstruktioner i liten skala innan produktionsstart (”bygglabb”)
• utnyttja täthetsmätning och termografering som motivationshöjande kontroller


Vid drift 

• noggrann idrifttagning med uppföljning (funktionsansvar)
• utbildning av driftspersonal
• regelbunden kontroll – hitta felkällor (inte bara symptom).

Behov av riktlinjer, rutiner och verifiering

För att uppnå de höga krav som kommer att ställas på kommande ny- och ombyggnader behöver vi systematisera byggprocessen. Inte minst för att skola in ny personal i alla led. Detta innebär att vi har stort behov av att utveckla:

• gemensamma riktlinjer för energieffektivt byggande
• rutiner
• checklistor
• verifikationsprotokoll.

Produkt och konceptutveckling

Rapporten innehåller också flera kapitel där erfarenheterna från de olika energiprojekten diskuteras i förhållande till pågående produkt- och konceptutveckling. Viktiga delområden där en utvecklingspotential bedöms finnas är:

• Klimatskärm
• Värme och tappvarmvatten
  • Komfortkyla
  • Ventilation

Minskad konsumtion eller ökad försörjning

Rapporten avslutas med en diskussion om behovet av en avvägning mellan energisnålare byggnader och försörjningsåtgärder till exempel i form av väl utbyggda fjärrvärmenät samt vilka systemavgrän­sningar som ska tillämpas när vi börjar bygga NNE-byggnader i stor skala.

En fullständig balans mel­lan en hållbar energiproduktion och energianvändning är kanske en utopi – men vi måste fortsätta att utveckla energieffektivare byggnader