Ledningskollen lanserades i december 2010 för att göra det enklare att hitta ledningsägare inför grävjobb. Då bedömdes att ledningar för ett värde av 100 miljoner kronor grävdes av varje år.
Ledningsägarna är de enda som vet hur många ledningar som grävs av varje år, men Riita Hammarstedt nämner som exempel en ledningsägare som fått 3 000 färre ledningar avgrävda 2011 än 2010.
Telenor har märkt stor skillnad sedan ledningskollen lanserades. I princip har antalet avgrävda ledningar halverats, och de som ändå sker beror inte på okunskap hos entreprenören om var ledningarna ligger.
– Vårt nät är bara tio år och man får därför exakta utsättningar. Vi ser en minskning från 8–14 avgrävningar per år till 6 det senaste året, säger Krister Lindblom på Telenor
Varje avgrävning av fibernät kostar Telenor mellan 80 000 och 300 000 kronor i reparation. Användningen av ledningskollen innebär alltså stora besparingar. Krister Lindblom vill att fler entreprenörer ska använda ledningskollen. Ett sätt är att arbeta med kostnadsreduceering för entreprenörer som använder verktyget
– De bör få lägre självrisk om det trots allt sker en avgrävning. När ledningskollen lanserades var det ett förslag men då fanns inte så mycket beslutsunderlag. Nu har vi har lyft den frågan till PTS igen.
Ledningskollen fungerar även för samordning, projektering och planärenden. Frågare och ledningsägare kan också integrera Ledningskollens funktionalitet i egna system samt skapa frågor, eller hämta ut ärenden, i befintligt ärendehanteringssystem eller verktyg
Under hösten planerar ledningskollen att lansera en mobilapplikation och ett enklare användargränssnitt för att förenkla för privata användare.
