Tunnelns form och utformning påverkar säkerheten och upplevelsen av säkerhet. Med en tunnelmiljö som på ett självklart sätt förklarar hur man ska göra, så att man faktiskt gör rätt, skapas större trygghet.
Sju faktorer som minskar upplevelsen av kontroll:
Filbyten medför många olyckor, och skapar oro. Förhållandevis många lastbilar är inblandade i sådana olyckor.
På- och avfarter i en tunnel ger korsningar som kan ge snabba inbromsningar och oväntade filbyten. Mängden olyckor i Södra Länken är omfattande längs hela tunnelsträckningen. Tunneln har exceptionellt många av- och påfarter samt komplicerade trafiksituationer längs hela sträckningen.
I tunnlar är det dessutom svårt att bedöma den egna hastigheten. Det kan vara ett skäl till att Södra Länken avviker med sin stora mängd incidentrapporter och förhållandevis många olyckor.
I tunneln och på vägen fram till tunneln är skyltningen mycket viktig. Många av försökspersonerna i studien klagade på skyltningen fram till tunnlarna.
Önskemål från förare:
Kö i en tunnel upplevs som obehagligt. Köer är också en vanlig orsak till så kallade upphinnandeolyckor, som är den vanligaste olycksorsaken i Södra Länken.
Trafikanten vill veta var han eller hon är och hur långt det är kvar av tunneln. Ju längre tunneln är desto viktigare att kunna orientera sig. I Piarc-rapporten rekommenderas en skylt med längdangivelse 200 meter före tunnelmynningen samt att skyltar som anger tunnelns längd upprepas.
I till exempel Södra Länken räcker det inte med konstverken och trafikskyltarna. Det behövs ytterligare angivelser om var man är och hur långt det är kvar till utfarten.
I Götatunneln fungerar det blå mittpartiet som en orientering, där finns även angivet att man åker under Norra Hamnkanalen. De stora utrymningsvägarna med jättestora siffror fungerar också som orientering.
I nedåtlut ökar farten. Trafikfaran med hög hastighet i nedåtlutning är väl dokumenterat i flera rapporter
Belysning och ljusförhållanden är viktiga och Sveriges nya tunnlar har bra belysning. En del förare har dock svårighet med att vänja sig vid mörkret i tunneln. Den kraftiga belysningen vid infarterna dagtid, som i vissa tunnlar anpassas efter solstrålningen ute, uppskattas i studien.
Damm och smuts ger sämre sikt:
Effektbelysning i takelementen och ljussättning av konstverk upplevs positivt men medför stora underhållskostnader. Mörka väggar och asfaltbeläggning ger också ökade belysningskostnader.
Tunnelns utformning har stor betydelse för upplevelsen av säkerhet. Ju bredare och högre i tak tunneln är, desto behagligare upplever trafikanterna att den är. Bred vägren till höger upplevs positivt. Götatunneln upplevs som ljus men känns låg i tak. Södra Länken upplevs som rymlig.
Monotoni i långa tunnlar är ett säkerhetsproblem. Koncentration och orientering störs så att bilisten lättare missar avfarter. Belysning som ger enenahanda, blinkande upplevelse bidrar till monotonin.
Risken att somna kan motverkas av den konstnärliga utformningen. Både i Götatunneln och i Södra Länken fungerar det mycket bra. Utformningen av tunnelportalen vid infarterna verkar inte ha samma betydelse.
Bilförare behöver lära sig att uppmärksamma skyltningen när man närmar sig en tunnel, samt titta efter nödutgångar och säkerhetsutrustning. Förutom undervisning i körkortsutbildningen och i utbildning för yrkesförare behöver tunnelägare och förvaltare testa nya sätt att informera tunnelanvändare vid brand.
Sammanställning av erfarenheter och händelseförlopp vid branden i Södra Länken 2008 visar att flera av de drabbade bilisterna inte förstod vad de skulle ta sig till, inte fick klart för sig att det var ett allvarligt tillbud och inte fick information om att det var en brand.
Informationen i tunneln var knapphändig och bilisterna hade ingen egen förkunskap. I ett utrymningstest i Götatunneln var det många som helst ville stanna kvar i bilen. De gick inte ur bilen förrän någon annan tagit kommandot och föregått med gott exempel.
