Det vanliga fasta telenätet spelar en central roll för överföringen av larmsignaler i Sverige. I det analoga kopparnätet fungerar det bra att föra över larmprotokollen.
Nu tas emellertid kopparnätet successivt bort eller ersätts med digitaliserad teknik.
Telia optimerar sitt nät för taltrafik och styr över allt mer av teletrafiken till IP.
Efterhand som det arbetet fortskrider minskar möjligheterna till larmkommunikation.
Problemen beror i första hand på att teleoperatörerna omvandlar analog kommunikation till digital och sedan tillbaka till analog igen.
När det gäller vanligt tal uppfattar vi inte någon störning men när det gäller larmkommunikation krävs det att hela strängen levereras intakt och med rätt tidsaxel samt att kvittensen hinner tillbaka till centralapparaten i tid.
Problemen i näten leder ofta till att larm levereras ofullständigt till larmcentralen, vilket innebär att de inte kan identifiera larm och ingen åtgärd kan vidtas.
Motsvarande problem uppstår även vid överföring av larmprotokoll vid analog tonsignalering i GSM-nätets talkanal.
Operatörerna har där även infört så kallad ”half rate” vid hög belastning i nätet för att öka kapaciteten.
Det innebär att överföring av larmprotokoll tar dubbelt så lång tid med ofullständig larmöverföring och utebliven kvittens som följd.
Inom säkerhetsbranschen ser man allvarligt på det här. Konsekvenserna kan bli stora för de kunder som inte är medvetna om att deras larmöverföring inte fungerar.
- Vi har förstått att digitaliseringen medför en begränsning av den information som kan skickas vilket kan påverka överföring av larm från larmanläggning till larmcentral. Vi har tillsatt en projektgrupp för att utreda hur och i vilken omfattning detta påverkar våra larmsystem, säger Dan Tilly, på Swelarm.
-Allt annat än tal som förs över i de analoga näten betraktar telebolagen som en slump om det kommer fram till larmcentralen, säger Peter Sääv, försäljningsdirektör för Safetel.
Enligt honom har problemen med protokollbaserad larmöverföring i det fasta telenätet, exempelvis, SIA, CID och Robofon, eskalerat sedan hösten 2009. Det är därför viktigt att uppgradera larmlösningarna till modern teknologi, menar han.
Torbjörn Ferndahl, produktchef vid Multicom Security, medverkade vid ett seminarium i ämnet som hölls vid Elfack i Göteborg i maj.
-Inga myndigheter ser överföringen av larmsignaler via fasta telenätet som något prioriterat, ingen vill agera för att säkerställa att den kan fortsätta. Därför bör de branschföretag som installerar larmkommunikation övergå till alternativa möjligheter istället för att utnyttja det fasta nätet, säger han.
Det finns alternativa utrustningar som fungerar. Larmkommunikation sker i dag på en mängd olika sätt.
Förutom det fasta telenätet och GSM som nämnts tidigare kan ett alternativ vara att använda en befintlig internetförbindelse för att skicka IP-baserade larmmeddelanden.
Förbindelsen kan övervakas med samma teknik som för annan IP-baserad larmkommunikation.
Eftersom man använder sig av internet måste ett fullgott skydd mot hackers och annat som kan störa eller slå ut kommunikationen finnas.
Man bör även använda en reservväg, som GPRS, som tar över om internetförbindelsen slås ut.
Fördelen med lösningen är att det är billigt eftersom en befintlig förbindelse kan användas.
En nackdel är hur felanmälan och felsökning kan ske vid fel på förbindelsen.
Ett kundägt IP-nät, exempelvis ett stadsnät eller fastighetsnät, kan även användas för larmkommunikation. Nätet knyts ihop med en övervakningsfunktion och kopplas till en larmmottagare.
Fördelar med det egna nätet, förutom låg kommunikationskostnad, är att det är väl skyddat mot intrång och att det därmed bara behövs en säkrad förbindelse till en larmmottagare.
Även här bör man använda en reservväg för larmobjekten eftersom företagsnät kan tas ur drift för underhåll eller saknar reservkraft vid strömavbrott.
Man bör dock vara medveten om att larmcentralen ofta tar ut en avgift för att övervaka förbindelsen.
