Undersökningen är en del i Industrifaktas rapport ”Behov och prioriteringar i rekordårens flerbostadshus”.
500 slumpmässigt utvalda personer från hela landet som bor i rekordårens bostäder från 1961-1975 har fått svara på frågor vad som är viktigast när deras hus ska renoveras. 363 av de svarande bor i hyresrätt och 137 i bostadsrätt.
– Undersökningen visar att de boende generellt är ganska nöjda med sitt boende och sina lägenheter, säger Industrifaktas vd Rolf Persson. Intressant är också att boende i hyresrätt och bostadsrättsinnehavare är ganska överens. Boende i bostadsrätt upplever generellt att renoveringsbehoven är något mindre, men skillnaderna är små.
De boende har fått gradera behovet av renovering av husets olika delar på en tio-gradig skala, där 10 är lika med mycket stort behov/mycket viktigt. De boende ger i snitt som lägst 4,9 poängs behov för att renovera källaren och som högst 6,7 poäng för behovet att renovera köket.
– Det är förvånande att de tillfrågade inte tycker att renoveringsbehovet är större i stort. Men deras svar kan även tolkas som att renoveringsbehovet är genomgående stort.
Ny köksinredning, följt av bättre ventilation och inneklimat samt nytt badrum är alltså högst prioriterat bland de boende. Det sammanfaller väl med fastighetsägarnas prioriteringar som studerats i en annan undersökning.
När det gäller åtgärder utanför lägenheten hoppas de boende på minskade inbrottsrisker och bättre hantering av sopor och skräp. Lås och portkod, belysning utomhus och entrépartier och ytterdörrar toppar listan över viktigast att renovera utvändigt.
De boende är i genomsnitt beredda att acceptera en 15-procentig hyreshöjning, knappt 800 kronor mer i månaden, vid en helrenovering av lägenheten. En fjärdedel av de tillfrågade vill dock inte betala mer i hyra alla, hur fin lägenheten än blir.
– Problemet är ju att det krävs betydligt större hyreshöjningar än 15 procent för att finansiera en helrenovering, säger Rolf Persson.
Undersökningen tyder på att de boende är måttligt intresserade i stort att vara med och påverka upprustningen och att kunskapen om nyttan med att använda miljövänliga och underhållsfria material inte är särskilt stor.
– Fastighetsägarna behöver bli duktigare både på att få de boende mer engagerade i en upprustning och bättre på att förklara sambandet mellan små underhållsbehov och lägre hyreshöjningar på sikt.
Undersökningen genomfördes i somras. De tillfrågade bodde i genomsnitt i en trerummare och var 2,3 personer i hushållet. Den disponibla inkomsten per hushåll var 20 501 kronor i månaden. Boende i bostadsrätt hade i genomsnitt 1 700 kronor mer i månaden att röra sig med än boende i hyresrätt.
Undersökningen genomfördes i somras. De tillfrågade bodde i genomsnitt i en trerummare och var 2,3 personer i hushållet. Den disponibla inkomsten per hushåll var 20 501 kronor i månaden. Boende i bostadsrätt hade i genomsnitt 1 700 kronor mer i månaden att röra sig med än boende i hyresrätt.