Ansvarig är Magnus Jäderberg med erfarenheter både från storskaliga samdistributionslösningar och mer gatunära metoder för att minska trängseln i stadskärnan.

I dag arbetar han på trafikkontoret i Göteborgs stad, tidigare har han arbetat inom näringslivet på bland annat Ikea och Tetra Pak.

– Citylogistik handlar mycket om att öka tillgängligheten. I centrala Göteborg löste vi trängselproblematiken på fyra år. I dag har vi fortfarande problem på ringlederna, men inte i stadskärnan.

Ökad tillgänglighet för distribution

Efter fyra års aktivt arbete i Göteborg är Magnus Jäderberg redo att dela med sig av sina erfarenheter. De finns delvis sammanställda i en handbok om godstransporter från SKL.

Man behöver:

1. En mix mellan fungerande regelverk och information som ger beteendeförändring
2. En balans mellan piska, i form av till exempel körförbud, och morot som färre enkelriktningar gällande regelverk
3. Förändringar i infrastrukturen, till exempel bygga om befintliga gator till gågator och gångfartsområden
4. Godsnätverk så att både näringslivets och allmännyttans behov blir tillgodosedda.
5. Fungerande övervakning i form av parkeringsvakter och polis.

Fyra konkreta åtgärder

I centrala Göteborg är de två stora shoppingsstråken korsande gågator. De omges i sin tur av gångfartsområden. Inom det här området finns inga reguljära parkeringsplatser, fordonstrafiken är starkt begränsad och tidsstyrd.

Den trafik som är tillåten kör på fotgängarnas villkor. Samtidigt har bilisterna fått lättnader i form av färre enkelriktningar på övriga gator.

– Det upplägget fungerar i Göteborg, Malmö och Eslöv. Men anpassning kan fungera i många städer.

1. Gågator

Behörig trafik är tillåten, exempelvis transporter för distribution, bostad, hotell, färdtjänst och utryckning. Göteborg har mycket positiva erfarenheter av gågator för att minska trängseln.

Tidsfönster styr transporter för distribution till morgnar och förmiddagar. Fysiska hinder, i form av manuella eller tidsstyrda pollare som tål både sten, snö och is, håller sedan 2008 gatan fri från fordon utanför tidsfönstret.

– En gång i månaden gör vi från trafikkontoret parkeringsvakter och polis sällskap på gågatorna för att förklara och föra dialog med allmänheten.

2: Gångfartsområde

Förutom Göteborgs stad arbetar också bland annat Älmhult och Malmö mycket aktivt med gångfartsområden. På exemeplvis Drottningsgatan i Katrineholm  används blomsterarrangemang som fartdämpare

– Det är optimalt ur transportperspektiv. Alla får köra i området, men på fotgängarnas villkor. Fordon har väjningsplikt för fotgängare. Eftersom ingen får parkera stjäl inte parkeringsplatser utrymme. Godstrafiken kan stanna direkt utanför butiken. Det behövs inga lastplatser eller lastzoner.

3: Minimerad enkelriktning

Magnus Jäderberg förespråkar så få enkelriktningar som möjligt eftersom de förlänger körsträckorna. Nu får förarna kortare körsträckor och spar tid samtidigt som de kan öka fyllnadsgraden i godstransporter.

4: Längdbegränsning

Göteborg stad tillåter sedan 1 september 2009 inga fordon över tio meter i stadskärnan. Tidiga morgnar, kl. 6–8, är undantagna.

– Tidigare hade vi problem med backande lastbilar på genomfartslederna. Stadens gator är inte funktionella för längre fordon.

Tillgänglighet för funktionshindrade

Både gågator och gångfartsområden kan skapa problem för funktionshindrade.

– För synskade är det alltid ett problem med områden som saknar naturliga ledstråk eftersom det gör det svårt att orientera sig. Att det rör sig bilar i området skapar ytterligare problem, säger Thomas Krantz på Synskadades Riksförbund i Göteborg.

Höga hastigheter

Höga hastigheter blir ett problem på gågator och gångfartsområden som är fel utformade eller har för få fotgängare. I Göteborg är problemet inte så stort dels på grund av den stora mängden fotgängare på gatorna, men också för att allmänheten har börjat ta för sig.

– Informationen har riktat sig även till fotgängarna och de vet sina rättigheter. Den bilist som trängs får skäll.

Någon rättslig prövning av fordon som kört för fort känner inte Magnus Jäderberg till. Gånghastighet är inte juridiskt definierad, och rättsväsendet verkar avvaktande.

Godsnätverket är huvudnyckeln

Besluten om vilka åtgärder som skulle prövas fattades i stadens godsnätverk. Två personer från kommunen och 18 från näringslivet deltar. Magnus Jäderberg betonar vikten av ett fungerande godsnätverk.

– Näringsliv och kommunpolitik har helt olika tempo och olika förutsättningar. Ett effektivt nätverk kräver att skillnaderna kan överbryggas . Det tog mig över ett år att komma på hur det skulle kunna fungera här hos oss.

I nätverket behövs minst en person som har arbetat både i privata näringslivet och i politisk organisation. Dessutom behövs representanter både från de viktigaste intresseorganisationerna, distribution, handlare och fastighetsägare.