Det är vetenskapligt belagt att ljus och olika färgtemperatur spelar stor roll för människors välbefinnande. Vi mår bäst av att följa dagsljusets rytm.
Det kalla blåa naturliga dagsljuset gör oss piggare, det hjälper oss att arbeta effektivare och förbättrar koncentrationen vid inlärning. Sömnkvaliteten blir dessutom bättre.
För lite ljus rubbar dygnsrytmen, vilket i förlängningen påverkar hälsa och humör.
För att tillgodogöra sig behovet av ljus under dagen är det därför viktigt att förstärka dagsljuset inomhus genom att använda artificiellt ljus med rätt färgtemperatur.
Genom att marginellt förändra ljusfärgen och låta den försiktigt växla från varmt vitt ljus till en kallare dagsljusliknande ljusfärg kan ljuset på arbetsplatserna följa dagsljusets växlingar under dygnet.
Helst ska det blåa ljuset komma uppifrån och framifrån, som det gör när vi vistas utomhus.
För att få fram vitt Led-ljus till allmän- och accentbelysning används normalt blå dioder till vilka man tillsätter orange eller gult lyspulver (fosfor). Man kan också skapa det vita ljuset genom en så kallad additiv färgväxlingsteknik då röda, blå och gröna dioder blandas i armaturen.
Med modern teknik är det möjligt att exakt justera det vita ljusets färgtemperaturer och ljusstyrka med bibehållen mycket hög färgkvalitet (Ra>90).
För att kunna ljusreglera Led krävs att driftdonet är reglerbart på samma vis som lysrör kräver dimbara HF-don.
De dimbara Led-driftdonen använder en teknik som kallas pulsviddsmodulation, ofta förkortat PVM. Det innebär att Led-modulerna drivs med en fyrkantsvåg som varierar frekvensen beroende på önskad ljusintensitet. Detta sker så snabbt att ögonen inte märker något flimmer.
Med den gamla lysrörstekniken krävs två lysrörsarmaturer för att kunna styra två olika färgtemperaturer, vilket sammantaget gör att armaturerna blir så stora att de blir svåra att bygga in i inredningar på ett snyggt sätt. En Led-armatur för samma användning behöver inte bli större än en-två decimeter i diameter.
De vanligaste systemen för att styra färgväxling är den digitala metoden DMX (Digital multiplex) och det standardiserade digitala gränssnittet Dali (Digital Adressable Lighting Interface).
För snabba färgväxlingar, exempelvis vid effekt och scenbelysning, är DMX lämpligast medan Dali fungerar bäst för allmänbelysning.
Dali är en standard för att skapa kompabilitet mellan dimbara HF-don från olika tillverkare. I praktiken innebär det att man kan välja armaturer och HF-don och vara säker på att dessa ska fungera i olika styrsystem avsedda för Dali-protokollet.
Däremot innebär standarden ingen kompabilitet mellan styrsystemen. Har man valt ett fabrikat i en anläggning bör man hålla fast vid detta vid utbyggnad och ändringar.
På marknaden finns ett flertal aktörer och det är väsentligt att välja rätt system. Vid projektering bör man noggrant inventera behovet så att inte ett system väljs som är onödigt komplicerat eller innebär begränsningar i framtiden.
Det finns ett stort urval av styrenheter. Det kan vara dimrar med rattar, skjutreglage, touchdisplayer med mera. Det går att ansluta fotoceller för dagsljusstyrning och närvarosensorer för såväl IR som akustisk detektering av närvaro.
Det finns även övergångar för att kommunicera med styrsystem för DMX och KNX.
Färgtemperaturen avgör hur det mänskliga ögat uppfattar vitt. Ju lägre färgtemperatur som en lampa avger, desto gulare verkar ljuset, och tvärtom.
En hög färgtemperatur ger vad som kallas för ett kallt ljus där det vita framträder mycket skarpt och passar därför bra där arbete ska utföras.
Färgtemperaturen för ljus mäts i antal kelvin (K), det vill säga absoluta grader. Vita lysdioder säljs i varmvit, vit eller kallvit ljusfärg.
Färgen har följande ungefärliga indelning enligt SS-EN 12464-1:
Ett stearinljus ger ifrån sig ungefär 1000 kelvin, medan en glödlampa ger ungefär 3 000 kelvin. En kall, solig vinterdag, när snön ligger på marken, kan färgtemperaturen bli upp till 6 000 kelvin.
Färgtemperaturen avgör hur det mänskliga ögat uppfattar vitt. Ju lägre färgtemperatur som en lampa avger, desto gulare verkar ljuset, och tvärtom.
En hög färgtemperatur ger vad som kallas för ett kallt ljus där det vita framträder mycket skarpt och passar därför bra där arbete ska utföras.
Färgtemperaturen för ljus mäts i antal kelvin (K), det vill säga absoluta grader. Vita lysdioder säljs i varmvit, vit eller kallvit ljusfärg.
Färgen har följande ungefärliga indelning enligt SS-EN 12464-1:
Ett stearinljus ger ifrån sig ungefär 1000 kelvin, medan en glödlampa ger ungefär 3 000 kelvin. En kall, solig vinterdag, när snön ligger på marken, kan färgtemperaturen bli upp till 6 000 kelvin.