Högpresterande isolering är nya effektivare sorters isoleringsmaterial som i betydligt tunnare utformning ger samma eller till och med bättre isolering än konventionella produkter. Problemet är att det hittills ansetts för dyrt.
Skanska Sverige har därför i en förstudie inventerat marknaden och utvärderat sex olika typer av högpresterande isolering utifrån användbarhet och ekonomi.
Och resultatet är entydigt: nästan alla materialen kan bli potentiellt lönsamma för byggbranschen att använda sig av.
Magnus Clase på Skanska teknik och projekteringsledning har lett förstudien och är förvånad över att de utvärderade materialen redan inom kort kan bli lönsamma att använda:
– Med ständigt stigande energipriser och allt hårdare krav från myndigheterna på energieffektiva lösningar kan de nya tunnare isoleringsmaterialen, trots att de är lite dyrare, bidra till ökad lönsamhet tack vare att ingen boyta går bort vid tilläggsisolering och att energiåtgången minskar, säger Magnus Clase.
Skanska går nu vidare med att testa tre eller kanske fyra av de högpresterande materialen i praktisk användning. Det handlar först om att ta reda på till vilka användningsområden de olika materialen lämpar sig.
Man vill även få svar på hur det är att jobba med materialen – alltså hur produktionsvänliga och lätta att bearbeta de är och hur de i stort påverkar arbetsmiljön.
Dessutom görs en noggrannare utvärdering av materialens ekonomi, miljöegenskaper, brandsäkerhet och anpassning till andra material.
De material som testas är grafitcellplast, polyisocyanurat (Pir) samt vakuumisolering. Eventuellt ska även aerogeler testas.
– Ambitionen är att testa några olika produkter av respektive materialtyp, säger Charlotte Svensson Tengberg på Skanska, som leder den fortsatta studien
Vid en workshop i maj dryftas olika möjliga användningsområden för de högpresterande isoleringarna. Förutom väggar, golv och tak kan de nya materialen eventuellt testas i socklar och vid fönsteranslutningar.
Några konstruktioner väljs ut för vidare studier och projekteras i Alingsåshems ombyggnad av Brogården i Alingsås. Minst en av lösningarna ska provas i projektet i skarpt läge.
I höst utvärderas hur allt har fungerat. Då ska även energianvändningen i den färdiga byggnaden mätas och jämföras med andra delar av de ombyggda husen.
– Vi tror mycket på de här materialen och att de kan bidra till att öka byggnadsdelars U-värden och isolera konstruktioner som annars inte skulle ha isolerats, säger Charlotte Svensson Tengberg.
Vakuumisolering har mellan fem och tio gånger så hög isoleringsförmåga som konventionell mineralull.
Ett teoretisk jämförelse talar sitt tydliga språk. I en vägg med U-värde 0,1(W/m2K) nåddes samma isolerande effekt när vanlig mineralull 195 mm byttes ut mot 25 mm tunn vakuumisolering.
Näst mest effektiv var aerogelen som behövde vara 70 mm tjock och i mitten hamnade Pir med 120 mm tjocklek. För grafit cellplast krävdes samma tjocklek som på den effektivaste mineralullen, 160 mm.
Vakuumisolering har mellan fem och tio gånger så hög isoleringsförmåga som konventionell mineralull.
Ett teoretisk jämförelse talar sitt tydliga språk. I en vägg med U-värde 0,1(W/m2K) nåddes samma isolerande effekt när vanlig mineralull 195 mm byttes ut mot 25 mm tunn vakuumisolering.
Näst mest effektiv var aerogelen som behövde vara 70 mm tjock och i mitten hamnade Pir med 120 mm tjocklek. För grafit cellplast krävdes samma tjocklek som på den effektivaste mineralullen, 160 mm.
