Dåligt regnskydd orsakar mögel

Studien "Kartläggning av fuktförhållanden vid prefabricerat trähusbyggande" har studerat byggprocessen vid 24 prefabricerade småhus, tre fabrikslager och två flerbostadshus.

Husen är byggda med prefabricerade planelement av träregelstomme, har producerats på fabrik och monterats under relativt kort tid men utan någon form av regnskydd. De är uppförda vid olika årstider och på olika platser i landet.

Klarar fukt men inte regn

Fukt- och temperaturmätare har monterats i huselementen på fabriken och plockats när huset nästan varit färdigt. Dessutom har prover tagits och fuktkvoten mätts genom hela processen.

Ett positivt resultat är att undersökningen slår fast att det generellt inte är något problem att bygga med trä i Sverige om virket hanteras som det ska, alltså inte utsätts för regn och vatten.

– Det har ju funnits en oro att trä alltid tar skada i vårt ofta kalla och fuktiga klimat, säger Lars Olsson, forsknings- och provningsverksam på SP avdelning för byggnadsfysik och innemiljö. Men om det bara hanteras rätt är det inga problem att bygga med trä.

Svidande vidräkning

I övrigt är studiens resultat en svidande vidräkning med hela träbyggnadsbranschen. I samtliga undersökta objekt förekom någon form av skador på materialet och risken är uppenbar att Boverkets byggregler inte uppfyllts:

• I nästan en tredjedel av alla de 276 proverna var träet angripet av påväxt av mögel.
• I en tredjedel av proverna var fuktkvoten förhöjd (över 18 procent). Detta beroende på att material och byggdelar utsatts för regn eller annan form av fritt vatten på byggplatser och fabrikslager.
• 40 procent av det angripna träet var drabbat av blånad. Eftersom detta material ofta var torrt talar mycket för att skadorna uppkommit redan före leverans till fabriken. Alltså virket har levererats med blånad.

Genomblöta syllar

Värst utsatta för fuktskador var nederkanten av husets ytterväggar, framförallt syllar och styrsyllar som ofta står i vattenpölar på bottenplattan av betong och suger upp vatten.

Denna del av konstruktionen har begränsade möjligheter att torka ut omedelbart med risk för påväxt och framtida luktproblem inomhus.

Lars Olsson vågar inte säga om det är medvetet slarv, bristande kunskap eller gamla traditioner som gör att det ser ut som det gör. Men han hoppas att branschen nu tar lärdom.

– Det går inte att bygga trähus under bar himmel när det regnar eller har regnat nyligen, säger han. Det allra värsta är att syllarna får ligga och bli blöta i vatten. I andra studier när vi öppnat konstruktioner har vi funnit syllar som är helt angripna av mögel och där den troliga orsaken var regn under byggtiden.

Vatten och kondens

Men det slarvas även med andra saker i konstruktion och utförande. I flera objekt var syllen oskyddad och synlig utifrån, efter att ytterväggen var färdig, med risk för att utsättas för regn-/kondensvatten från luftspalten bakom fasadbeklädnaden och vattenstänk snett underifrån.

I många ytterväggar var den liggande spikläkten monterad dikt mot vindskyddet, med risk för att vatten kan bli stående och tränga in i väggen. I flera objekt påträffades uppvikt plastfolie på insidan av ytterväggens nederkant med kondens på folien eller hög fuktindikation i väggskivan.

I flera objekt var hela eller delar av vindskyddet exponerat för regn under längre perioder trots att det fanns otäta skarvar och anslutningar där vatten kunde tränga in. Ofta användes wellpapp som vindavledare mellan tak och yttervägg. De var dock sällan lufttäta och dessutom i vissa fall angripna av mögelpåväxt.