Systemlösningarna innefattar värmekälla, värmepump och värmesänka (fast använt omvänt). Begreppet SPF (systemårsfaktor) har modifierats för att även inkludera kyla. För varje typhus har ett dagens system använts som jämförelse. Systemlösningarna har delvis utvärderats beräkningsmässigt i programmet BV2.

Resultaten visar att:

• System med vätska/vattenvärmepumpar

1. Får bättre SPF-värden än system med luft/vattenvärmepumpar både för uppvärmning och för kylapplikation.
2. Skillnaden i den årliga kostnaden blir inte så stor om en annuitet på investeringen inkluderas, eftersom systemen med vätska/vattenvärmepumpar innebär en dyrare investering.

• Småhus

1. små luft/vattenvärmepumpar blir relativt bra prestandamässigt.
2. kan erbjuda viss kyla utan stor extra elanvändning
3.  svårt att konkurrera kostnadsmässigt mot system med en luft/luftvärmepump.
4. Hus med större värmebehov
5. lösningar med vätska/vattenvärmepumpar är kostnadsmässigt konkurrenskraftiga mot fjärrvärme/fjärrkyla-lösningar.
6. även om anslutning till fjärrvärme redan finns.
7. miljöpåverkan beror på hur elen värderas.
8. återladdning av borrhålet samt installation av fläktkonvektorer leder till lägre energianvändning, men de extra investeringarna detta kräver får väldigt lång återbetalningstid.

• Kontor

1. system med en luft/vattenvärmepump och ett system med en vätska/vattenvärmepump kopplad mot ett borrhålslager är ungefär likvärdiga kostnadsmässigt
2. vätska/vattenvärmepump kopplad mot ett borrhålslager är mest fördelaktigt energimässigt och därmed även miljömässigt.
3. samma värmepumpssystem används till både värme och kyla, och både den varma och kalla sidan på värmepumpen används samtidigt.

• För en befintlig skola, föreligger inget kylbehov under den tid skolan används.

Framtidscenario med klimat- och miljöfokus

Det framtidscenario man arbetat sträcker sig tio år fram i tiden och har ett klimat och miljöfokus. Tekniskt räknar man med att pumpar, fläktar och varvtalsstyrda kompressorer blir betydligt effektivare.

Klimat och miljöfokus innebär i korthet:

• ökade energipriser
• minskat användandet av hushållsel
• minskad internvärme från elektrisk utrustning med 30 %
• tilläggsisolerade äldre hus, värmeförlusterna från väggar minskar med 50 % och från tak med 40 %.
• ökad värmeåtervinningen, +5 % på befintliga byggnader och + 15 % vid nybyggnation
• solavskärmning på nya och befintliga byggnader
• stor miljö- och klimatmedvetenheten hos människor och samhälle
• beredskap att betala för miljö- och klimatvänliga alternativ
• fler krav, lagar och regler som styr mot energieffektivitet och CO2-minskning
• längre återbetalningstider accepteras
• ökad årsmedeltemperaturen på 1°C.

Medverkande och finansiering

SP-projektet Nästa generations klimatkyla i bostäder och lokaler har finansierats av ELFORSK och Energimyndigheten. Det ingår i forskningsprogrammet effSys2. Utöver forskargruppen på SP har experter från Chalmers deltagit.

Flera företag från värmepumps-, energi-, bygg- och fastighetsbranschen har bidragit med praktiskt arbete och finansiering. AB Bostäder i Borås, Akademiska hus, Borås Energi och Miljö, Enertech AB, Fastighetsägarna, Göteborgs Energi AB, IVT Industrier AB, JACAB AB, JM AB, LB Hus, NCC, Nibe AB, Peab AB, Refcon, Skanska, Skellefteå Kraft, SBUF (Svenska Byggbranschens Utvecklingsfond), Sveriges Byggindustrier, Landstinget i Uppsala län, Vattenfall Utveckling , VVS Företagen, Väst-fastigheter och ÅF.