Att upptäcka bränderna snabbt är en förutsättning för att räddningstjänsten ska kunna sätta in insatser tidigt.
Det krävs dock att allting fungerar optimalt, inte bara de aktiva systemen utan hela organisationen; alarmeringen, räddningstjänstens insatstid med mera.
Ett automatlarm ska detektera en brand i ett tidigt skede för att ge räddningstjänsten kortare insatstid och större möjlighet att reducera skadorna.
Branddetektorer kan vara:
Men över 90 procent av automatlarmen i Sverige är falska och orsakar årligen tusentals onödiga utryckningar för räddningstjänsterna. De allt känsligare branddetektorerna ligger bakom en stor del av falsk larmen. De falska larmen kostar samhället miljardbelopp varje år.
De resulterar också i att räddningstjänsten i vissa kommuner inte påkallar fri väg när de rycker ut på automatlarm, och i andra kommuner är automatlarmen kopplade till väktare. Det ger längre insatstider när det väl brinner.
Är värmekablar på fasad eller takfot och rökdetektorer på vind lönsamma? Står nyttan i proportion till kostnaderna?
Premierna från försäkringsbolagen sänks vid installation av aktiva system och även självrisken blir lägre vid installation av aktiva system.
Värmedetektionskablar är ganska billiga att köpa in och installera. Men det finns inte specifika standarder och allmänna installationsregler för värmedetektionskablar.
Därför är kommunerna och branschfolk osäkra på hur effektiva värmekablarna är, både när det gäller funktion och detektionstid. Följdriktigt har inte många kommuner installerat värmedetektionskablar på skolbyggnaderna.
Rökdetektorer är effektivare än värmedetektionskablar för byggnadskonstruktioner med ventilerad vind. Det valet ger alltså ett effektivare brandskydd och borde också minska skadeomfattningen. Förutsättningen är förstås att rökdetektorerna aktiveras.
Torslanda skola i Göteborg är ett exmpel på skolbyggnad som fick stora skador trots att rökdetektorer var installerade på den ventilerade vinden.
Det är inte känt varför rökdetektorerna på vinden inte larmade i ett tidigt skede. (Läs mer om det i rapporten.)
Fallstudierna visar att:
Resultat från experiment och simuleringar gjorda med takfotslarm av SP, högskolan Stord/Haugesund samt SP:
I rapporten kan du läsa om Åsgården, Killebäck och Torslanda skolan.
Samtliga hade ventilerade vindar. Två av skolorna hade inte rökdetektorer installerade på den ventilerade vinden medan en av skolorna hade det.
Optiska rökdetektorer är effektivare än värmedetektionskablar i envåninghöga byggnader med ventilerade vindar.
När byggnaden är en våning med slät takfot och ventilerad vind har optiska rökdetektorer kortare detektionstid jämfört med värmedetektionskablar.
Praktiska försök utförda av Trygg Hansa har också visat att rökdetektorerna detekterar en brand fortare än vad värmedetektionskablarna gör vid byggnadskonstruktion med en ventilerad vind.
Med en ventilationsöppning på 15 cm är tidsdifferensen mellan detektion av brand 50 sekunder mellan rökdetektorn och värmedetektionskabeln.
Resultat från experiment och simuleringar gjorda med takfotslarm av SP, högskolan Stord/Haugesund samt SP:
I rapporten kan du läsa om Åsgården, Killebäck och Torslanda skolan.
Samtliga hade ventilerade vindar. Två av skolorna hade inte rökdetektorer installerade på den ventilerade vinden medan en av skolorna hade det.
Optiska rökdetektorer är effektivare än värmedetektionskablar i envåninghöga byggnader med ventilerade vindar.
När byggnaden är en våning med slät takfot och ventilerad vind har optiska rökdetektorer kortare detektionstid jämfört med värmedetektionskablar.
Praktiska försök utförda av Trygg Hansa har också visat att rökdetektorerna detekterar en brand fortare än vad värmedetektionskablarna gör vid byggnadskonstruktion med en ventilerad vind.
Med en ventilationsöppning på 15 cm är tidsdifferensen mellan detektion av brand 50 sekunder mellan rökdetektorn och värmedetektionskabeln.
