Efter dödsbranden i Rinkeby i Stockholm för två år sedan har Boverket genomfört en utredning på uppdrag av Statens haverikommission. I branden omkom sju personer när de försökte ta sig ut genom ett rökfyllt trapphus.
Boverket har utrett vad det skulle kosta och vilken nytta det skulle göra att införa krav i Boverkets byggregler på till exempel dörrstängare mellan trapphus och lägenheter, boendesprinkler i lägenheterna och automatrisk aktiverad brandgasventilation i trapphus.
Myndigheten konstaterar att de tekniska åtgärderna skulle bli för kostsamma att införa i byggreglerna eller att låta åtgärda det befintliga byggnadsbeståndet. Boverket anser att det finns andra metoder som kan ha större effekt när det gäller att rädda liv i samband med brand.
– Statistik och erfarenheter visar att brandskador till stor del är kopplade till socioekonomiska faktorer. Genom att identifiera riskfaktorer kan kommuner på lokal nivå stötta de grupper som är utsatta och som har störst behov av bättre brandskydd, säger Michael Strömgren, brandingenjör på Boverket.
Redan i dag är det flera kommuner som arbetar med riktade insatser för utsatta personer. Bland annat Uppsala och Örebro kommuner jobbar aktivt med detta.
Boverket har också tagit fasta på att det är de utsatta grupperna som har störst behov av förbättrat brandskydd. I de nya byggreglerna som träder i kraft 1 oktober 2011 ställs krav på sprinkler i vårdboenden och sjukhus.
I vårdmiljöerna är det inte säkert att personerna kan utrymma på egen hand och ett sprinklersystem kan tidigt släcka eller kontrollera branden så att ingen skadas.
Boverket föreslår även att det genomförs en informationsinsats om hur man ska agera när det börjar brinna. Det säkraste är oftast att stanna kvar i lägenheten tills räddningstjänsten anländer. I moderna flerbostadshus har varje lägenhet ett brandmotstånd på cirka en timme. Normalt brukar räddningstjänsten vara på plats inom femton minuter för att påbörja en räddningsinsats.
