Redan i dag sker extrema regnhändelser och om klimatforskarna får rätt så kommer antalet händelser att öka i framtiden. Det har en direkt påverkan på dagvattensystemet.
I Sverige har vi mer eller mindre lokala översvämningar som följd. Konsekvenserna för dem som drabbas blir påtagliga.
Vid dimensionering av dagvattensystem utgår man från att en viss nederbördssituation inträffar med en viss frekvens, till exempel en gång på tio år. När den ovanligt stora nederbörden faller kommer systemet troligen att överbelastas.
Även vid en glesare återkomsttid inträffar överbelastning förr eller senare. En ledningskapacitet som kan hantera så kallat 100-årsregn är inte realistiskt.
Vid stora regn måste problemen hanteras i ett större perspektiv. Förmodligen är översvämningar påtagliga, och det handlar om att minimera de negativa konsekvenserna för tätorten. Det görs genom att välja platsen för översvämningen och visa alternativa vägar för vattnet.
Om du behöver göra det på stående fot får du troligen problem. Om du kan använda Plan B för tätorten är du istället väl förberedd.
Med hjälp av modern teknik kan du både beskriva vattnets utbredning och genom simuleringar hitta de bästa vägarna för vattnet. Som resultat får du lösningar för att minska konsekvenserna vid översvämningar.
För indata rekommenderas laserskannad höjddata i första hand. Med den nya nationella höjdmodellen som bygger på flygburen laserskanning öppnas möjligheter att utföra plan B-analyser på fler platser.
I exploateringsområden är det viktigt med en analys av tänkbara plan B-åtgärder i planeringsarbetet.
Viktiga delar i den analysen är en genomgång av tätortens avrinningsområden och deras vattenvägar, lågpunkter, instängda områden samt utbredning av översvämningar vid extrema regn.
Resultatet är ett nödvändigt beslutsunderlag för kommunens vattenplanering. Då kan man uppmärksamma riskerna med ny bebyggelse i potentiella översvämningsområden.
