Förslag till nya preciseringar i den bebyggda miljön är:
- Hållbar bebyggelsestruktur(utvecklas både vid nylokalisering av bland annat byggnader och anläggningar. Omvandling av befintlig bebyggelse samtidigt som byggnader utformas hållbart).
- Hållbar samhällsplanering(sambandet mellan tätorter och landsbygd i ett hållbart perspektiv).
- God vardagsmiljö(skönhet och varierat utbud av service ska minska människors dagliga transporter).
- Kulturvärden i bebyggd miljö(det särskilda kulturella arvet i bebyggd miljö och landskap bevaras).
- Infrastruktur(lokalisering av bland annat transporter, energisystem, avfallshantering i stadsplaneringen och övrig fysisk planering med hänsyn till natur-, hälsa-, kultur- och säkerhet).
- Natur- och grönområden(i närhet av bebyggt område).
- Miljöanpassade transporter(kollektivtrafik, gång- och cykelvägar).
- Hälsa och säkerhet(människor ska inte utsättas för hälso- eller säkerhetsrisker).
- Hushållning med energi och naturresurser samt förebyggande av avfall(användning av energi, mark, vatten och andra naturresurser sker på ett miljöanpassat sätt).
Miljökvalitetsmålen som miljöarbetet ska leda till:
- Begränsad klimatpåverkan
- Frisk luft
- Bara naturlig försurning
- Giftfri miljö
- Skyddande ozonskikt
- Säker strålmiljö
- Ingen övergödning
- Levande sjöar och vattendrag
- Grundvatten av god kvalitet
- Hav i balans samt levande kust och skärgård
- Myllrande våtmarker
- Levande skogar
- Ett rikt odlingslandskap
- Storslagen fjällmiljö
- God bebyggd miljö
- Ett rikt växt- och djurliv
Det målsatta året 2050 är en första etapp för klimatmålet. Utifrån naturens återhämtningstid kan effekter av åtgärder ske med viss fördröjning. Miljökvalitetsmålen har bedömts utifrån om det till målåret är möjligt att skapa förutsättningar att uppnå miljömålen inom en generation (år 2020).
