EU-kommissionens ekodesignförordningar för hembelysning och gatu- och kontorsbelysning trädde i kraft 13 april respektive 24 mars 2009.
Förordningarna handlar i korthet om att kunna fasa ut produkter med sämre miljöegenskaper än andra tillgängliga produkter.
Kraven i förordningarna införs i omgångar och några träder i kraft under 2011.
Förordningen för hembelysning innebär bland annat att alla EU-länder förbinder sig att fasa ut glödlampan successivt. Tidsplanen är indelad i sex steg.
Första september 2009 förbjöds alla matta glödlampor samt den klara 100-wattslampan och första september 2010 var det den klara 75-wattslampans tur. Första september i år är det dags för den klara 60 wattslampan.
Med förbud menas här att producenter och importörer inte får sätta några av dessa glödlampor på marknaden efter första september respektive år.
Däremot får naturligtvis handlare sälja slut på sina lager och privatpersoner får använda de lampor de redan har hemma.
I Sverige beräknas förbudet mot glödlampor spara tio procent av den el som används i hushållen. Det är en minskning med två terawattimmar per år, vilket motsvarar användningen i cirka 80 000 elvärmda villor under ett år.
I hela EU beräknas förbudet spara cirka 40 terawattimmar.
Kommissionen har slagit ihop gatubelysning och kontorsbelysning till en gemensam ekodesignförordning. I förordningen ställs krav på ljuskällor, driftdon och i viss mån även armaturer.
Kraven omfattar lampor för gatubelysning, alla högintensiva urladdningslampor (HID) samt alla förkopplingsdon och armaturer som kan användas med HID-lampor. Dit räknas högtryckskvicksilverlampor (HPM), högtrycksnatriumlampor (HPS), samt metallhalogenlampor (MH).
Bland de krav som infördes i april i år kan nämnas minimikrav, lumen per watt, för olika storlekar av HID-lampor, vilket innebär en utfasning av HPM-lampor.
Det ställs även krav på både armaturers och förkopplingsdons energiprestanda samt att lysrör utan inbyggt kopplingsdon ska ha ett färgåtervinningsindex (Ra) på minst 80.
Ekodesigndirektivet är ett sätt för medlemsländerna i EU att arbeta tillsammans med klimatfrågan.
Genom att ställa minimikrav på olika produktgrupper där teknik finns för ökad energieffektivitet, minskar energianvändningen avsevärt.
Det leder till att utsläppen minskar och att vi får ett bättre klimat.
Ekodesignkraven i form av EU-förordningar gäller för alla medlemsländer i EU.
Ekodesigndirektivet är ett sätt för medlemsländerna i EU att arbeta tillsammans med klimatfrågan.
Genom att ställa minimikrav på olika produktgrupper där teknik finns för ökad energieffektivitet, minskar energianvändningen avsevärt.
Det leder till att utsläppen minskar och att vi får ett bättre klimat.
Ekodesignkraven i form av EU-förordningar gäller för alla medlemsländer i EU.
