Det visar rapporten Bygg fuktsäkra takkonstruktioner som tagits fram av Skanska Teknik- och projekteringsledning med stöd av Svenska Byggbranschens utvecklingsfond, SBUF.
Energikraven i Boverkets byggregler från 2006, BBR 10, innebär att allt tjockare isoleringar (400-600 millimeter) används i takkonstruktioner. Den tjocka isoleringen gör att yttre delen av taket blir kallt och fuktigt.
När man då använder sig av råspont, som är det vanligaste materialet, är risken för fukt och mögelangrepp betydande.
För att råda bot på problemet och minska risken för angrepp har projektet testat beständighet mot fukt och mögel i sju vanliga takkonstruktioner.
Bara två av de studerade konstruktionerna klarade kraven på högsta tillåtna fukttillstånd. Ytterligare två klarade dem med tvekan. Tre vanliga konstruktioner klarade det inte alls.
– En av dessa var den kanske vanligaste takkonstruktionen som de flesta konstruktörer, entreprenörer och småhustillverkare använder, säger rapportförfattaren Camilla Persson Lidgren på Skanska. I denna konstruktion var halten byggfukt så hög det första året att mögelpåväxt uppstår och blir bestående.
De två konstruktioner som klarade fuktkraven hade båda en tunn isolering på utsidan av innertaket.
– Ofta räcker det med en tunn isolering på 30-50 mm av till exempel cellplast eller stenull, säger Camilla Persson Lidgren. På Skanska bygger vi numera oftast med utvändig isolering när vi bedömer att det finns risk för fukt och mögel. Vi gör först en teoretisk fuktberäkning.
Behovet av utvändig isolering är störst i kustområden samt i södra Sverige där luftfuktigheten är högst. Men för att vara på den säkra sidan bör man alltid göra beräkningar och mätningar innan byggstart.
I projektet har man använt Wufi 4.2, m-modellen för fuktberäkningar samt Spik för de ekonomiska kalkylerna. Viktigt är också att mäta fukten i det färdiga huset.
Camilla Lidgren Persson rekommenderar också att man drar ned storleken på luftspalterna i taket till mellan 5 och 20 millimeter. Att bygga luftspalter med 50 millimeters bredd gör mer skada än nytta.
– Luftspalter gör bara nytta de två första åren för att hjälpa till att torka ut fukt. Därefter bör man helst täta igen dem.
Många byggherrar värjer sig dock för den extrakostnad på cirka 40 000 kronor som det kostar att isolera ett tak även utvändigt. Man anser att lite mögelpåväxt i takkonstruktionen inte gör någon skada om man inte vistas på vinden.
– Visst kan det vara så, förutsatt att möglet inte sprider sig från råsponten. Men det är viktigt att vara medveten om att det är en riskkonstruktion och att det i värsta fall kan sprida sig till takstolar, säger Camilla Persson Lidgren.
– Vill man bygga rätt ska man inte fuska med detta.
Så här ska det se ut enligt instruktionsboken. Illustration: Agneta Olsson-Jonsson, SP och Lars Norlin.
