Eftersom el är en färskvara som inte kan lagras måste produktion och förbrukning alltid vara i balans. Om produktionen inte kan fylla behovet av el uppstår det elbrist. Om bristen är omfattande leder det till att elförsörjningen kollapsar och det blir elavbrott.
Även om elstörningar av allvarlig karaktär sällan inträffar är det viktigt att samhället har en genomtänkt beredskap och ett förberett system för att hantera elbrist.
För att minimera de negativa konsekvenserna i samhället vid en bristsituation är det därför viktigt att kunna styra om och prioritera elanvändare som är kritiska ur samhällssynpunkt, något som dagens system inte tillåter.
Energimyndigheten har därför på regeringens uppdrag utarbetat ett nytt system för frånkoppling av elanvändare vid elbrist. Arbetet har gjorts i samverkan med bland andra:
Det nya systemet kallas för Styrel och står för ”Styrning av el till prioriterade användare vid bristsituationer”.
Systemet med styrel innebär inte några nya tekniska lösningar utan består i huvudsak av en förberedande planering där det bestäms vilka användare som ska prioriteras vid en eventuell elbristsituation.
Planeringsprocessen förutsätter en privat-offentlig samverkan mellan främst kommuner, elnätsföretag och länsstyrelser.
Slutprodukten av arbetet är en lista där alla ellinjer i respektive lokalt elnät är rangordnade i fallande ordning utifrån kommunens prioritering och de praktiska prioriteringsmöjligheterna.
MSB har tagit fram ett inriktningsdokument för hur prioriteringen av samhällsviktig verksamhet ska gå till. Anläggningar av betydelse för elförsörjningen, exempelvis kraftvärmeverk och driftcentraler, prioriteras högst för att säkerställa att elförsörjningen inte kollapsar eller att elbristen inte blir värre.
Därefter ska kommuner och elnätsföretag rangordna elanvändningen enligt åtta prioriteringsklasser. Bland de elanvändare som prioriteras främst finns:
Planeringsprocessen bedöms vara kostnadseffektiv och kräver inga nya tekniska investeringar. Planerandet kostar några kronor per elanvändare och år. Kostnaden för ett elavbrott kan vara flera hundra kronor per elanvändare och år.
Under 2008 och 2009 har metoden testats i flera kommuner och län. Försöken visar att planeringsprocessen fungerar bra och är väl anpassad till det moderna krisberedskapsarbetet.
Regeringen har fattat beslut om att systemet ska införas under år 2011 och vara i drift den 1 januari 2012.
I dagsläget kan Svenska Kraftnät, som en sista åtgärd vid elbrist, beordra bortkoppling av delar av elnäten för att minska elförbrukningen och på så vis skydda det nationella elsystemet.
Bortkopplingen verkställs av regionnätsföretagen som inom 15 minuter kopplat bort hela lokalnät eller större elanvändare på regionnätet.
Om det råder elbrist under en längre tid ska bortkopplingen rotera mellan olika områden så att samtliga elanvändare drabbas någorlunda likvärdigt.
Nackdelen med systemet är att alla elanvändare inom ett visst område drabbas, även samhällsviktiga funktioner.
I dagsläget kan Svenska Kraftnät, som en sista åtgärd vid elbrist, beordra bortkoppling av delar av elnäten för att minska elförbrukningen och på så vis skydda det nationella elsystemet.
Bortkopplingen verkställs av regionnätsföretagen som inom 15 minuter kopplat bort hela lokalnät eller större elanvändare på regionnätet.
Om det råder elbrist under en längre tid ska bortkopplingen rotera mellan olika områden så att samtliga elanvändare drabbas någorlunda likvärdigt.
Nackdelen med systemet är att alla elanvändare inom ett visst område drabbas, även samhällsviktiga funktioner.