Boverkets rapport med förslag till nytt miljömål för fukt- och mögel publicerades år 2009. I den rapporten gjordes också en sammanfattande redovisning av fuktskadornas omfattning samt en bedömning av samhällets åtgärder och kostnad för att uppnå målet.
Rapporten ”Så mår våra hus” redovisar Boverkets undersökning av hur det står till med det svenska byggnadsbeståndet. Undersökningen hade arbetsnamnet Betsi.
I rapporten ”God bebyggd miljö – förslag till nytt delmål för fukt och mögel. Resultat om byggnaders fuktskador från projektet Betsi” har Boverket gjort en mer detaljerad redovisning av fukt- och mögelskadornas omfattning, de samhällsekonomiska konsekvenserna och en juridisk analys av förslagen till samhällets åtgärder.
Fördjupningsarbetet har medfört att data om fuktskador i byggnadsbeståndet har ändrats och den ekonomiska konsekvensanalysen redovisar en högre samhällskostnad för fukt- och mögelskadorna. Förändringarna är dock inte så stora att de påverkar det förslag till mål för fukt och mögel som presenterades 2009.
Boverkets fördjupningsrapport visar att 36 procent av de svenska byggnaderna har fukt och mögelskador. Då är förskolor och skolor inte inräknade. Mest skadedrabbade är äldre småhus.
Fuktskadornas fördelning på konstruktioner och utrymmen i procent av byggnadsbeståndet:
De flesta av skadorna är lindriga, men en tredjedel av skadorna ger en försämrad inomhusmiljö i form av luktproblem.
Det är få redovisade fuktskador i våtrum men 16 procent av alla våtrum har skador och fel som medför risk för fuktskada. Det är även få redovisade fuktskador i ytterväggar.
Den putsade enstegstätade regelväggen som byggts i stor skala under senare år är dock en mycket skadedrabbad ytterväggskonstruktion. Drygt en tredjedel av de putsade enstegstätade träregelväggarna var fuktskadade eller hade byggts om beroende på fuktskada vid besiktningstillfället.
För att förebygga fuktskador behövs ökad kunskap i byggsektorn och bättre tillsyn vid nyproduktion av byggnader. För att undvika eller komma tillrätta med problemen i befintliga byggnader krävs bland annat informationsinsatser om fukt- och mögelproblem. Dessutom behöver fastighetsägare regelbundet kontrollera sina byggnader och åtgärdar uppkomna mögelskador.
Att åtgärda samtliga fuktskadade byggnader beräknas enligt Boverket kosta cirka 100 miljarder kronor. Av den summan går 90 procent till åtgärder i småhus. Det är dock mest angeläget att åtgärda den tredjedel av skadorna som medför inomhusmiljöproblem.
Boverket föreslår att delmålet för God inomhusmiljö kompletteras med ett mål för fukt och mögel med följande lydelse:
År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt.
Därför ska det säkerställas att:
– Fukt inte medför problem i inomhusmiljön genom att skapa förutsättningar för mögel och bakterier eller emissioner från material. Andelen byggnader med fuktskador av betydelse för inomhusmiljön ska år 2020 vara lägre än 5 % av totala byggnadsbeståndet.
Motivering till mål för fukt och mögel
I det befintliga delmålet God inomhusmiljö saknas mål för fukt och mögel. Genom Betsi-undersökningen har det bedömts som möjligt att få till ett sådant delmål.
Boverket föreslår att delmålet för God inomhusmiljö kompletteras med ett mål för fukt och mögel med följande lydelse:
År 2020 ska byggnader och deras egenskaper inte påverka hälsan negativt.
Därför ska det säkerställas att:
– Fukt inte medför problem i inomhusmiljön genom att skapa förutsättningar för mögel och bakterier eller emissioner från material. Andelen byggnader med fuktskador av betydelse för inomhusmiljön ska år 2020 vara lägre än 5 % av totala byggnadsbeståndet.
Motivering till mål för fukt och mögel
I det befintliga delmålet God inomhusmiljö saknas mål för fukt och mögel. Genom Betsi-undersökningen har det bedömts som möjligt att få till ett sådant delmål.
