För den som planerar en ny belysningsanläggning utomhus finns bra vägledning i AMA EL 09 och RA EL 09.
Under koden SND Ljusarmaturer för utomhusbruk finns några huvudpunkter som konstruktören bör ta hänsyn till. Dessa är:
Den första punkten blir allt viktigare. Ljusföroreningar kommer av att artificiellt ljus lyser upp i himlen. Detta syns som ett ljust tak över till exempel en stad en mulen kväll. Eftersom ljuset alltid finns där kommer inte natthimlen att bli mörk. I många storstäder går det överhuvudtaget inte att se några stjärnor.
Den upplysta natthimlen brukar kallas för ”skyglow” och den generella nedsmutsningen av natthimlen kallas ”light pollution”. Omfattningen av ljusföroreningarna har ökat kraftigt i vårt samhälle och påverkar både miljö och ekonomi.
Så fort en armatur sprider ljuset längs med eller över horisonten bidrar den till nedsmutsning av natthimlen. Andra typer av ljusföroreningar kan vara en gatlykta som lyser in i lägenheten eller en industribelysning som lyser upp allt i omgivningen.
I standarden SS-EN 12464 Ljus och belysning – Belysning av arbetsplatser – Del 2: Arbetsplatser utomhus (som inte bara tar upp arbetsplatser) finns ett avsnitt om ”störande ljus”.
I denna redovisas olika krav för nationalparker, glesbyggd, industriområden och storstadsregioner. Ytterligare krav kan införas genom lokala påbud.
De värden som anges i standarden syftar till att bevara natthimlens mörker. En artificiellt upplyst natthimmel kan enligt vissa undersökningar ge både psykiska och ekologiska störningar. I standarden finns tabeller med värden som bland annat jämför ljusstyrkan på det belysta objektet och på omgivningen.
Avsikten med en belysning bör vara att belysa vissa förutbestämda ytor, men en den belysning som är riktad upp i natthimlen sprider ljuset även till andra, inte avsedda platser.
Det grundläggande problemet är då ljuset lyser upp flera ytor än vad som avsetts. De ytor som blir belysta ”av bara farten” kostar energi, som i sin tur kostar pengar.
Det blir både negativ för miljön och tär på ekonomin. Att bara belysa det som behövs innebär samtidigt en ljuskälla med lägre effekt. Föreningen Ljusstyrkan uppger att cirka 30 procent av den energi belysningen använder försvinner upp i himlen.
Förutom belysning av skyltar är belysning för idrottsanläggningar utomhus exempel på sådana installationer som syns långt omkring. De som bor nära sportanläggningar kan uppleva det starka ljuset som mycket störande.
I standarden SS-EN 12193:2007 Ljus och belysning – Sportbelysning finns avsnitt om att reducera störande ljus. De påminner om motsvarande krav för minskning av störade ljus som finns i standarden om arbetsplatser utomhus.Kraven omfattar belysning av ytan som sporten utövas på och ett visst område runt omkring..
Belysning av fasader är populärt, men skapar ofta mycket ”spilljus”. Speciellt om fasaden belyses uppåt. Om det inte går att hitta alternativ till uppåtriktad belysning kan tiden som belysningen är tänd begränsas.
Vilken isolationsklass som behövs avgörs helt enkelt utifrån den omgivande miljön. För att bestämma detta kan man utgå från standarden SS-EN 60529 Kapslingsklasser för elektrisk materiel (IP-beteckning).
Tyvärr har vissa individer som sport att förstöra det som går att slå sönder. Därför har armaturer som klarar vandalism blivit allt viktigare i vissa miljöer. För beställaren gäller att veta vilken risk som finns i en miljö. Konstruktören får sedan välja rätt typ av armatur.
Tåligheten anges med IK-klasser som finns närmare beskrivna i SS-EN 62262 Kapslingsklasser för elektrisk materiel – Skydd mot yttre mekanisk påverkan på höljen (IK-beteckning).
IK-klassen anger mekaniskt motstånd mot yttre påverkan.
