Varan har lagts till i varukorgen
Nära noll-byggnader fullt möjligt
Energi 13 apr 2011
Etappmål 2015 innebär att var fjärde ny byggnad utan elvärme ska klara 55kWh per kvadratmeter och år i klimatzon 3, att jämföra med dagens BBR-krav på 110 kWh per kvadratmeter och år.
Energiprestandadirektivets målsättning år 2021 om ”Nära nollenergibyggande”, NNE, är fullt möjlig anser Energimyndigheten i sin rapport Nationell strategi för lågenergibyggnader.

Energimässiga målnivåer för år 2021 samt etappmål för år 2015 föreslås då tekniken bedöms finnas i den svenska byggsektorn.

Utveckling måste dock till och Energimyndigheten lämnar förslag på styrmedel från i år och fram till 2020.

Viktig är också samverkan mellan alla marknadsaktörer i byggsektorn där kunskap och kompetensuppbyggnad måste säkerställas.

Målnivåer och etappmål

Valet av målnivå och etappmål är centralt i strategin där målnivå är den förväntade nivå på energianvändning som nya och renoverade byggnader ska uppnå senast från år 2021.

Etappmålen avser den andel av nya respektive renoverade byggnader som uppfyller NNE-prestanda år 2015. Nivåerna tar hänsyn till olika byggnadskategorier och geografiska zoner.

Förslaget gäller främjande av utveckling av NNE-byggnader och inte som detaljerade regelkrav. Det senare, framtida regelkrav, ansvarar Boverket för.

Nya byggnader

Baserat på dagens marknadsläge och bedömd teknikutveckling föreslås en halvering av dagens energikrav enligt Boverkets Byggregler, BBR.

Som etappmål föreslås att 25 procent av alla nya byggnader ska klara målnivåerna år 2015.

Etappmålet ska mätas i andel area av total nybyggnad som uppnår målnivån. Observera även de skärpta kraven på elvärmda hus, se tabell.

Renovering av befintliga byggnader

Renovering är av stor vikt för en omställning till ett hållbart energisystem och därför föreslås även målnivåer och etappmål vid renovering. För större renoveringar förordas att målnivån blir ungefär 70 procent av dagens krav i BBR.

Som etappmål föreslås att 40 procent av de renoverade byggnaderna uppfyller den föreslagna målnivån år 2015. Etappmålet ska mätas i andel area, av total renoverad yta, som uppnår målnivån, se tabell.

Långsiktighet

Den nödvändiga omställningen till NNE-byggnader ska präglas av långsiktighet. Uppföljning, utvärdering, dokumentation och rapportering krävs och då med möjlighet till korrigeringar och förnyade ställningstaganden till målnivåer, etappmål med mera.

För detta föreslås två kontrollstationer, år 2013 respektive år 2018, där rapportering görs av marknadsläget för teknik, ekonomi, tekniska egenskapskrav, måluppfyllelse beträffande etappmål med mera.

Rapporteringen från kontrollstationerna kan användas som underlag vid översyn av energikrav i BBR.

Samverkan via NNE-Bygg

En av de största utmaningarna är att det krävs mycket mer samverkan inom olika områden. Grunden bedöms finnas i branschen och Energimyndigheten föreslås få i uppdrag att bilda en samverkansplattform kallad NNE-Bygg med flera olika roller.

Här kan vunna erfarenheter inom området diskuteras, man kan vara programråd för FoU-satsning, utvecklings- och informationsinsatser, utbildningsinsatser med mera.

Främjandeåtgärder

Energimyndigheten föreslås i strategin ges i uppdrag att utreda ett antal åtgärder för att främja och nå en omställning till lågenergibyggnader till år 2020. Här följer ett urval av främjandeåtgärder samt när i tid, i en kortfattad version:

  • Mellan 2011-2014 ska man i samråd med Boverket utreda möjligheten att begränsa undantagen för energikrav på byggnader. Man ska ta fram nationella viktningsfaktorer för beräkning av byggnaders primärenergiindikatorer.
  • Demonstrationsprojekt kring renovering av befintliga byggnader till målnivån för främjande av NNE ska tas fram. Under denna tid ska tidigare genomförda demonstrationsprojekt skalas upp till satsningar i stor omfattning. Här ska uppföljnings- och informationsinsatser göras där målet är att sprida erfarenheter i syfte att nå storskaligt byggande av NNE. För det senare är tiden satt till mellan 2011 och 2020.
  • Under 2011 och 2012 ska en kontinuerlig uppföljning och utvärdering göras för att tydligare klarlägga frågor om kostnader och lönsamhet vid byggande av NNE.
  • Mellan år 2011 och fram till 2020 föreslås Energimyndigheten starta ett långsiktigt forskningsprogram med fokus på uppföljning och utvärdering av genomförandet av NNE-strategin.
  • I samråd med bland annat Boverket samt fastighets- och byggbranscherna föreslås Energimyndigheten att utarbeta kompetensutvecklingspaket för bland annat brukare (2011), bygg- och fastighetsaktörerna (2011), utbildning av utbildarna (2011-2015) med flera.

Finansiering

Energimyndigheten rekommenderar regeringen att ge Bostadskreditnämnden i uppdrag att närmare analysera förutsättningar för att införa kreditgarantier för olika projekt, efter samråd med relevanta myndigheter.

I största omfattning ska marknadens krafter driva utvecklingen mot NNE-byggnader utan offentligt stöd.

 

FAKTA Nationell strategi för lågenergi-byggnader

Energimyndigheten har genom ett regeringsuppdrag, tagit fram en strategi för att främja ett ökat antal lågenergibyggnader i Sverige där målsättningar och övriga förutsättningar ska utformas i enlighet med:

• propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi (2008/09:163)

• omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) EPBD2.

I uppdraget ingick att det skulle ske i samråd med Boverket och andra berörda

Bevaka ämnen i artikeln

Energi Teknik Projektering
Fackområden

Förvaltning Husbyggnad
Fler nyheter

FAKTA Nationell strategi för lågenergi-byggnader

Energimyndigheten har genom ett regeringsuppdrag, tagit fram en strategi för att främja ett ökat antal lågenergibyggnader i Sverige där målsättningar och övriga förutsättningar ska utformas i enlighet med:

• propositionen En sammanhållen klimat- och energipolitik – Energi (2008/09:163)

• omarbetade direktivet om byggnaders energiprestanda (2010/31/EU) EPBD2.

I uppdraget ingick att det skulle ske i samråd med Boverket och andra berörda