Enligt Energimyndighetens kortsiktsprognos kan Sverige snart exportera el. Förutsättningen är dock ett normalår för vattenkraft, en fördubbling av vindkraftens produktion och en kärnkraft som stabilt ökar sin produktion.
– Den största nettoexporten av el hittills var 1998 då Sverige exporterade 10,7 terawattimmar. Det kan vi tangera nästa år och sedan öka produktionen ytterligare 2012, säger Malin Lagerquist vid Energimyndigheten.
Ett viktigt antagande i prognosen är att det blir normalår för vattenkraft och kärnkraft.
– Vi djuplodar inte eller tar hänsyn till revisioner och avställningar utan utgår från att det sker ett kontinuerligt flöde som inte stör produktionen. Ska vi ta med det behöver vi lägga mer tid på prognosen, säger Karin Sahlin som är kontaktperson för rapporten på Energimyndigheten.
I år fick Energimyndigheten dessutom informationen om ombyggnaderna när prognosen nästan var klar.
År 2009 var den svenska elproduktionen den lägsta sedan 2003, främst på grund av långa avställningar i kärnkraften och en relativt låg produktion i vattenkraften. Även i år har de svenska kärnkraften flera ombyggnader planerade under hösten och vintern.
– Fjolårets förseningar innebär att en hel del ombyggnad ska göras i höst. Vissa är helt nödvändiga för att reaktorerna ska få tas i drift, andra påverkar driftkvalitén. Dessa bestämmer varje kärnkraftverk över själv, säger Lars Skånberg på Strålsäkerhetsmyndighetens avdelning för säkerhetsfrågor.
I prognosen förväntas även energianvändningen i Sverige öka från 376 terawattimmar till 402 terawattimmar mellan 2009 och 2012. Den största ökningen, 16 terawattimmar, svarar industrin för som återhämtar sig från lågkonjunkturen.
Energimyndighetens kortsiktsprognos hösten 2010 är en beskrivning av det svenska energisystemet år 2009 samt en bedömning av dess utveckling under perioden 2010-2012. Energimyndigheten lämnar årligen två kortsiktsprognoser till regeringen.
