Lövhalkan drabbar tågsystemet med förseningar under en kort men intensiv period varje höst.
Rent tekniskt fungerar det så att friktionen mot rälsen blir för låg. Tågen får svårt att stanna, accelerera och ta sig uppför backar.
Banverket har räknat ut att kostnaden för samhället blir runt 100 miljoner kronor årligen i form av förseningar och materialskador.
Forskare på Kungliga Tekniska Högskolan, KTH, har tillsammans med Storstockholms lokaltrafik,SL och Trafikverket studerat lövhalka i Stockholmstrakten och kommit fram till hur den uppstår.
Det är kombinationen låg temperatur (5 till 10 grader), fukt och löv som skapar problemet.
Ulf Olofsson är professor och prefekt vid institutionen för maskinkonstruktion på KTH och ansvarig för projektet.
Han förklarar att halkan uppstår när tåghjulen krossar löven. Då frigörs svavel, fosfor, kalcium och kol som etsas fast i rälsen. Det är sådana ämnen som till exempel oljetillverkare blandar i motorolja för smörjning.
Och det går snabbt när halkan slår till.
– Det räcker att löv körs över 20 till 30 gånger för att halkan ska uppstå, berättar Ulf Olofsson.
– Vi vet alltså redan varför det är halt, och hur hårt detta halklager är och vilka mekaniska egenskaper det har.
Nu försöker forskarna ta reda på den effektivaste och det miljövänligaste sättet att snabbt bli kvitt föroreningarna och därmed halkan. Här jobbar man på flera parallella spår:
– Ett klassiskt sätt är att sanda spåret, men det nöter oerhört på tåghjul och räls. Det gäller att hitta den ultimata kornstorleken. Det går också att sanda med keramiska medel.
Ett annat sätt är att polera eller slipa bort föroreningarna, vilken till exempel kan göras med högtryckstvätt med enbart vatten eller naturligt sura medel som citronsyra. Ulf berättar om lovande labbresultat där rälsen tvättas med vatten i kombination med partiklar av sand.
–Vi ser att resultatet optimeras om man skräddarsyr sammansättningen så att den är anpassad till just det halklager som ska tas bort.
Dessutom är det viktigt att kunna veta var halkan finns, något som kan vara svårt att se med blotta ögat.
– Vi håller på att jobba med en halkvarnare, precis som sådana som sitter i en del bilar. Med hjälp av optik ska den kunna avgöra var spårhalkan finns, säger Ulf Olofsson.
