I dag är det i princip samma trafiksäkerhet på 2+1-vägarna som på en motorväg.
– Det var ett väldigt motstånd när vi började bygga vajerräcken på dessa vägar. Men det vände när man såg effekterna i form av den stora minskningen av antalet döda och skadade. Olyckor sker fortfarande, men skadorna är lindrigare, säger Mats Pettersson, specialist på vägutformning på Trafikverket i Jönköping.
Vägräcken är ett sätt att öka trafiksäkerhet och på Trafikverket sker ett ständigt utvecklingsarbete. Förr valde de istället att göra breda slänter och mittremsor för att skapa säkerhet. Men det visade sig inte fungera lika bra som man först hade trott. Numera byggs oftast smala mittremsor med räcken i mitten och vid sidan av vägen, enligt Mats Pettersson.
– Särskilt inne i skogsterräng. Oftast är det befintlig väg som vi vill förbättra på olika sätt. Det blir i de flesta fall mer kostnadseffektivt att sätta upp vägräcken, eftersom det inte kräver extra mark och röjning. Vi får mycket trafiksäkerhet för pengarna, säger han.
Vilken typ av räcke som byggs beror på plats och syfte – alla har fördelar och nackdelar – och Trafikverket försöker se till vägen eller räckenas hela livscykel i valet.
Det handlar inte bara om trafiksäkerheten. Svevia har fått uppdraget att montera nya högkapacitetsräcken längs med E4:ans norra infart till Huskvarna och Jönköping. Syftet är i första hand att skydda Vättern, som är en viktig vattentäkt, från tunga fordon med miljöfarlig last.
Här har man valt att sätta upp rörräcken som har kapacitet att klara påkörningar av tung trafik, och samtidigt inte skymmer den vackra utsikten mot Vättern.
Ofta byggs räcken vid förbättringar av befintliga vägar. Trafikverket strävar efter att minimera antalet tillfällen för lagning av räcken och minimera störningar på trafiken på grund av reparationer. Vajerräckena på 2+1-vägar har många påkörningar, och det kostar mycket att laga dem.
Väg 34 från Kåparpsrondellen söder om Linköping till Skedda byggs om. Hela sträckan, där dagligen 8 000 trafikanter och en hel del tung trafik passerar, får mitträcke i syfte att minska olycksrisken. Här anses mitträcken i form av balkräcken vara fördelaktigare ur driftssynpunkt än vajerräcken.
– Balkräcken tål fler mindre påkörningar innan de behöver lagas. Samma gäller för betongräcken som inte måste skötas så ofta. Men de är ju inte så snygga och gör sig bäst i högtrafikerade trafikmiljöer, säger Mats Pettersson.
Författare: Susanne Rosén
Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, håller på att ta fram en ny modell som ska göra det lättare att bedöma när det är dags för kontroll och underhåll av vägräcken.
– Vi hoppas att modellen ska utvecklas till att även gälla annan utrustning, till exempel belysningsstolpar, säger forskningsingenjör Jan Wenäll vid VTI till tidningen På väg.
Statens väg- och transportforskningsinstitut, VTI, håller på att ta fram en ny modell som ska göra det lättare att bedöma när det är dags för kontroll och underhåll av vägräcken.
– Vi hoppas att modellen ska utvecklas till att även gälla annan utrustning, till exempel belysningsstolpar, säger forskningsingenjör Jan Wenäll vid VTI till tidningen På väg.