Kunskapsprogrammet Vindval är ett samarbetsprogram mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Det syftar till att ta fram och sprida vetenskapligt baserade fakta om vindkraftens effekter på människa, natur och miljö. Vinvals mandat sträcker sig fram till 2012. Programmet omfattar omkring 30 enskilda projekt och tre så kallade syntesarbeten. I syntesarbetena sammanställer och bedömer experter de samlade forskningsresultaten och erfarenheterna av vindkraftens effekter inom tre olika områden – människor, fåglar och fladdermöss samt marint liv.
Studien jämför tre kustkommuner – Mörbylånga, Torsås och Skurup – med olika erfarenhet av vindkraftsprojekt i havet. De vindkraftsprojekt som ingår i studien är Utgrunden I, Yttre Stengrund, Utgrunden II och Trolleboda i södra Kalmarsund, samt Abbekåsprojektet utanför Skurups kommun. Projektet genomfördes under åren 2006–2009 vid Högskolan i Kalmar, numera Linnéuniversitetet.
Studien bygger på intervjuer med vindkraftsentreprenörer, myndighetspersoner på lokal och regional nivå, planeringsdokument från dessa aktörer samt artiklar från lokala nyhetstidningar.
Författare: Sanna Mels, Högskolan på Gotland.
Vetenskaplig ledare: Lars Aronsson, Karlstads universitet.
Miljöprocessutredningen (SOU 2009:10) gav upphov till nya regler i kraft för prövning av vindkraft. Dessa regler gäller från 1 augusti 2009.
För anläggningar i vatten inom den ekonomiska zonen gäller att de ska ges tillstånd vid Miljödomstol enligt Miljöbalken kap. 9 (miljöfarlig verksamhet) och kap. 1 (vatten- verksamhet). En stor skillnad mot tidigare är att det inte krävs någon bygglovsprocess enligt PBL, i de fall projektet faller inom ramen ovan och bedöms som tillståndspliktigt. Detta gäller i praktiken alla större vindkraftsprojekt (fler än ett verk eller över 150 meter, samt sju eller fler verk över 150 meter). Istället krävs endast en bygganmälan till kommunen efter att tillstånd från Miljödomstolen har gått igenom (SFS 2009:651; SFS 2009:652).
Kunskapsprogrammet Vindval är ett samarbetsprogram mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Det syftar till att ta fram och sprida vetenskapligt baserade fakta om vindkraftens effekter på människa, natur och miljö. Vinvals mandat sträcker sig fram till 2012. Programmet omfattar omkring 30 enskilda projekt och tre så kallade syntesarbeten. I syntesarbetena sammanställer och bedömer experter de samlade forskningsresultaten och erfarenheterna av vindkraftens effekter inom tre olika områden – människor, fåglar och fladdermöss samt marint liv.
Studien jämför tre kustkommuner – Mörbylånga, Torsås och Skurup – med olika erfarenhet av vindkraftsprojekt i havet. De vindkraftsprojekt som ingår i studien är Utgrunden I, Yttre Stengrund, Utgrunden II och Trolleboda i södra Kalmarsund, samt Abbekåsprojektet utanför Skurups kommun. Projektet genomfördes under åren 2006–2009 vid Högskolan i Kalmar, numera Linnéuniversitetet.
Studien bygger på intervjuer med vindkraftsentreprenörer, myndighetspersoner på lokal och regional nivå, planeringsdokument från dessa aktörer samt artiklar från lokala nyhetstidningar.
Författare: Sanna Mels, Högskolan på Gotland.
Vetenskaplig ledare: Lars Aronsson, Karlstads universitet.
Miljöprocessutredningen (SOU 2009:10) gav upphov till nya regler i kraft för prövning av vindkraft. Dessa regler gäller från 1 augusti 2009.
För anläggningar i vatten inom den ekonomiska zonen gäller att de ska ges tillstånd vid Miljödomstol enligt Miljöbalken kap. 9 (miljöfarlig verksamhet) och kap. 1 (vatten- verksamhet). En stor skillnad mot tidigare är att det inte krävs någon bygglovsprocess enligt PBL, i de fall projektet faller inom ramen ovan och bedöms som tillståndspliktigt. Detta gäller i praktiken alla större vindkraftsprojekt (fler än ett verk eller över 150 meter, samt sju eller fler verk över 150 meter). Istället krävs endast en bygganmälan till kommunen efter att tillstånd från Miljödomstolen har gått igenom (SFS 2009:651; SFS 2009:652).
