Feedback
Varan har lagts till i varukorgen
Planering och kommunikation kring vindkraft i havet
Energi 11 aug 2010
En proaktiv planering med ordentlig förankring som stärker det lokala inflytandet, är en viktig framgångsfaktor. Foto: www.istockphoto.com.
Hur förankrar du ett vindkraftsprojekt på ett positivt sätt? Möjligheter och fallgropar presenteras i en rapport från Naturvårdsverket.
Malin Juell-Skielse
Redaktör, Anläggning
Planerade etableringar av vindkraft skapar många känslor och åsikter hos dem som berörs. I rapporten ”Planering och kommunikation kring vindkraft i havet” går författaren Sanna Mels igenom hur förankringsprocesserna kan påverka det lokala mottagandet. I studien jämförs planering och kommunikation kring vindkraftsprojekt i tre kustkommuner: Mörbylånga, Torsås och Skurup.

Fortsätt läsa – starta din prenumeration!

För 6 190 kr/år (ex. moms) får du obegränsad tillgång
till allt vårt digitala innehåll. Varje dag uppdateras nyheter
om lagar, regler, hållbarhet och ny teknik – i ett flöde som
du själv kan styra.


Prova kostnadsfritt i 14 dagar.

FAKTA Kunskapsprogrammet Vindval

Kunskapsprogrammet Vindval är ett samarbetsprogram mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Det syftar till att ta fram och sprida vetenskapligt baserade fakta om vindkraftens effekter på människa, natur och miljö. Vinvals mandat sträcker sig fram till 2012. Programmet omfattar omkring 30 enskilda projekt och tre så kallade syntesarbeten. I syntesarbetena sammanställer och bedömer experter de samlade forskningsresultaten och erfarenheterna av vindkraftens effekter inom tre olika områden – människor, fåglar och fladdermöss samt marint liv.

 

FAKTA Om rapporten

Studien jämför tre kustkommuner – Mörbylånga, Torsås och Skurup – med olika erfarenhet av vindkraftsprojekt i havet. De vindkraftsprojekt som ingår i studien är Utgrunden I, Yttre Stengrund, Utgrunden II och Trolleboda i södra Kalmarsund, samt Abbekåsprojektet utanför Skurups kommun.  Projektet genomfördes under åren 2006–2009 vid Högskolan i Kalmar, numera Linnéuniversitetet.
Studien bygger på intervjuer med vindkraftsentreprenörer, myndighetspersoner på lokal och regional nivå, planeringsdokument från dessa aktörer samt artiklar från lokala nyhetstidningar.
Författare: Sanna Mels, Högskolan på Gotland.
Vetenskaplig ledare: Lars Aronsson, Karlstads universitet.

FAKTA Tillståndsprövning

Miljöprocessutredningen (SOU 2009:10) gav upphov till nya regler i kraft för prövning av vindkraft. Dessa regler gäller från 1 augusti 2009.

För anläggningar i vatten inom den ekonomiska zonen gäller att de ska ges tillstånd vid Miljödomstol enligt Miljöbalken kap. 9 (miljöfarlig verksamhet) och kap. 1 (vatten- verksamhet). En stor skillnad mot tidigare är att det inte krävs någon bygglovsprocess enligt PBL, i de fall projektet faller inom ramen ovan och bedöms som tillståndspliktigt. Detta gäller i praktiken alla större vindkraftsprojekt (fler än ett verk eller över 150 meter, samt sju eller fler verk över 150 meter). Istället krävs endast en bygganmälan till kommunen efter att tillstånd från Miljödomstolen har gått igenom (SFS 2009:651; SFS 2009:652).

Malin Juell-Skielse
Redaktör, Anläggning
Bevaka ämnen i artikeln

Energi Elproduktion
Fackområden

El & Tele
Fler nyheter

FAKTA Kunskapsprogrammet Vindval

Kunskapsprogrammet Vindval är ett samarbetsprogram mellan Energimyndigheten och Naturvårdsverket. Det syftar till att ta fram och sprida vetenskapligt baserade fakta om vindkraftens effekter på människa, natur och miljö. Vinvals mandat sträcker sig fram till 2012. Programmet omfattar omkring 30 enskilda projekt och tre så kallade syntesarbeten. I syntesarbetena sammanställer och bedömer experter de samlade forskningsresultaten och erfarenheterna av vindkraftens effekter inom tre olika områden – människor, fåglar och fladdermöss samt marint liv.

 

FAKTA Om rapporten

Studien jämför tre kustkommuner – Mörbylånga, Torsås och Skurup – med olika erfarenhet av vindkraftsprojekt i havet. De vindkraftsprojekt som ingår i studien är Utgrunden I, Yttre Stengrund, Utgrunden II och Trolleboda i södra Kalmarsund, samt Abbekåsprojektet utanför Skurups kommun.  Projektet genomfördes under åren 2006–2009 vid Högskolan i Kalmar, numera Linnéuniversitetet.
Studien bygger på intervjuer med vindkraftsentreprenörer, myndighetspersoner på lokal och regional nivå, planeringsdokument från dessa aktörer samt artiklar från lokala nyhetstidningar.
Författare: Sanna Mels, Högskolan på Gotland.
Vetenskaplig ledare: Lars Aronsson, Karlstads universitet.

FAKTA Tillståndsprövning

Miljöprocessutredningen (SOU 2009:10) gav upphov till nya regler i kraft för prövning av vindkraft. Dessa regler gäller från 1 augusti 2009.

För anläggningar i vatten inom den ekonomiska zonen gäller att de ska ges tillstånd vid Miljödomstol enligt Miljöbalken kap. 9 (miljöfarlig verksamhet) och kap. 1 (vatten- verksamhet). En stor skillnad mot tidigare är att det inte krävs någon bygglovsprocess enligt PBL, i de fall projektet faller inom ramen ovan och bedöms som tillståndspliktigt. Detta gäller i praktiken alla större vindkraftsprojekt (fler än ett verk eller över 150 meter, samt sju eller fler verk över 150 meter). Istället krävs endast en bygganmälan till kommunen efter att tillstånd från Miljödomstolen har gått igenom (SFS 2009:651; SFS 2009:652).